Kategoriarkiv: Förälder till idrottande barn

Gästbloggare

Ellen Platte-Rensgard går sista året på Psykologi – inriktning och motion, på Högskolan i Halmstad och gör sin praktik hos oss på RF SISU Stockholm. Det har varit mitt privilegium att vara Ellens “handledare” den här veckan. Här får ni ta del av hennes tankar och C-uppsats.

Gästbloggare Ellen Platte-Rensgard

Här om dagen när jag satt och tittade på en föreläsning, plingade det till i mobilen där jag fått en notis från en nyhetssajt. Jag klickade mig in på artikeln och möts av en tragisk händelse. I artikeln läser jag om en ung talang som tagit sitt liv, bara 18 år gammal. I slutet av artikeln står det såhär ”En satsning som blev alldeles för hård för den unga österrikiskan som misstänkts ha tagit sitt eget liv, rapporterar flera österrikiska medier.”
Psykisk ohälsa bland elitidrottare blir allt vanligare och cirka 30 procent av svenska idrottare har någon gång under sin karriär upplevt det (Idrottsforskning, 2016).

Idrott ska vara en glädjerik plats dit man ska komma för att få utöva något som man tycker är roligt tillsammans med sina kompisar. Detta leder mig in på vikten på motivationsklimat och inte minst en idrottsledares betydelse för en idrottare. När barn och unga kommer till sin idrott möter de minst en idrottsledare. En idrottsledare har en betydande del inom idrott och därför är det viktigt att de jobbar för att alla ska känna sig välkomna och delaktiga inom sin idrott.


Relationen mellan en idrottsledare och idrottare spelar en viktig roll i individens upplevelse av idrotten och inte minst motivation till idrotten. Miljön kring en individ kan skapa normer och andra riktlinjer som kan komma att påverka dennes välmående, den miljö som kallas motivationsklimat.

Idrottsledaren är en del av motivationsklimatet tillsammans med kompisar och andra betydande personer i den idrottsliga miljön. Motivationsklimat delas upp i två delar som har betydande konsekvenser på motivation, prestationsrelaterat beteende, kognitioner och affektiva responser, dessa är uppgiftsinriktat- och resultatinriktat motivationsklimat.
Dessa klimat kännetecknas av olika faktorer vilket kan utläsas på namnen och en idrottares upplevelse av ett motivationsklimat är starkt relaterat till idrottsledarens agerande. För att exemplifiera det i en idrottskontext så skapas ett uppgiftsinriktat motivationsklimat när idrottsledaren uppmärksammar varje enskild individ och deras engagemang. Fördelar tränaren sin uppmärksamhet utifrån individernas kompetens och förmåga samt ger ut bestraffningar vid misstag formas ett mer resultatinriktat klimat, vilken kan resultera i negativa konsekvenser som exempelvis idrottsrelaterad utbrändhet.

Nedan finns det en länk till en C-uppsats där man undersökt relationen mellan motivationsklimat, självbestämmande motivation och idrottsrelaterad utbrändhet. Syftet med studien var att undersöka om självbestämmande motivation påverkar sambandet mellan de två olika motivationsklimaten och idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet av studien visade att uppgiftsinriktat motivationsklimat var relaterad till högre grad av självbestämmande motivation som sedan var relaterad till lägre grad av idrottsrelaterad utbrändhet.
Tvärtom visade resultatet att ett resultatinriktat motivationsklimat var relaterat till lägre grad av självbestämmande motivation och därmed högre grad av idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet visar på vikten av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat inom idrottskontexten vilket anses bidra till mer självbestämmande motivation och därmed minskad risk för att utveckla idrottsrelaterad utbrändhet.

Länkar också till annan intressant läsning samt artikeln som jag nämnde tidigare i inlägget.

Nyhetsartikeln:

Artikel om psykisk ohälsa inom idrott:

Artikel om hur man som idrottsledare kan stödja den inre motivationen:

Länk till C-uppsats:

C-uppsats-Rasmus-Christiansson-Ellen-Rensgard-PIM17

Trygga Idrottsmiljöer (Riksidrottsförbundet)

Övriga referenser:
Ames, C. (1992). Achievement goals, motivational climate and motivational processes. I:
Roberts, G. C (Red), Motivation in Sport and Exercise (sid. 161-176). Champaign, IL:
Human Kinetics.
Eys, M., Jewitt, E., Evans, M., Wolf, S., Bruner, M., & Loughead, T. (2013). Coachinitiated
motivational climate and cohesion in youth sport. Research Quarterly for Exercise and
Sport, 84(3), 373-383. doi:10.1080/02701367.2013.814.
Nicholls, J. G. (1984). Achievement motivation: Conceptions of ability, subjective
experience, task choice, and performance. Psychological review, 91(3), 328.
Newton, M., Duda, J. L., & Yin, Z. (2000). Examination of the psychometric properties of the
Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 in a sample of female
athletes. Journal of Sports Sciences, 18(4), 275-290.
Roberts, G. C., & Treasure, D. C. (2012). Advances in motivation in sport and exercise (3rd
ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.

Please follow and like us:

Socialt förstånd

En klok ung kille sa till mig en gång: Social kompetens är inget man föds med det får man lära sig och träna på hela tiden!

Nu när det pratas så nödvändigt mycket om Social distansering för att undvika smitta så tänkte jag passa att blogga om socialkompetens. Något som passar alldeles utmärkt att lära sig mer om nu är idrottslig och fysisk kompetens kanske inte går att fokusera på, inte på samma sätt i alla fall.

Nåväl, vilka olika sociala begrepp finns det?

  • Sociala förmågor handlar bland annat om samarbete och ledarskap, att kunna läsa av och förstå andra. Genom att utveckla sociala förmågor blir vi bättre på att lyfta varandra och ta ansvar. Att lära nya saker i en tillåtande miljö leder till ökat självförtroende och mer glädje – den starkaste av drivkrafter.
    Läs mer om sociala förmågor och rörelseförståelse
  • Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela med andra individer, företrädesvis med andra personer. Wikipedia
    Alla pratar om social kompetens men de flesta missuppfattar vad det egentligen handlar om. Att vara socialt kompetent betyder att vara socialt inkännande och att lyssna mer än man pratar. Det märkliga är att så många pratkvarnar ser sig själva som socialt kompetenta när det i själva verket är tvärtom.

Att vara en lyssnande ledare kan du få tips om här.


Här kommer lite tips om hur du som ledare kan uppmärksamma socialt kompetens i din grupp.
Ha ett möte med din digitalt (se tips) med din grupp och se vad som händer med gruppdynamiken. Fördela ordet eller låt det vara fritt.


Låt dina aktiva hitta på alternativa sätt att mötas (under säkra former förstås) Den som normalt sett kanske känner sin trygghet i idrottssammanhanget kanske inte alls trivs i andra miljöer.
Kan ni passa på att dela ut “bästa peppare”, bästa….ja låt barnen själva hitta på aktiviteter för att fortsätta vara bra lag/gruppkompisar även om träningen ser annorlunda ut och tävlingarna är på paus.

Använd pausen från tävling till att fokusera på andra förmågor som kan stärkas nu. Lycka till!

Please follow and like us:

Rätt person på rätt plats

Är det personer i omgivningen som vill berätta hur fel de tycker barnidrotten bedrivs, fråga dem om de själva kör en bil från 70-talet, då kanske polletten trillar ner.
När det handlar om kunskap om barn, och i idrotten specifik kunskap om barn- och ungdomsidrott, så verkar en del fortfarande tro att det räcker med att själv ha sett idrotten utövats och själv ha varit barn en gång i tiden, för att kunna ta beslut om barn- och ungdomsidrott. De kan inte ha mer fel!

För att ha rätt kompetens för att ta beslut om barn, jag skriver inte ungdom längre i detta inlägg utan håller mig till barnrätten och då är en barn till 18 år, då krävs kunskap.

Tillbaka till ämnet. Så vad krävs då för att få vara med i samtalet kring “bästa praktiken i idrott för barn”

1. Barnrättsperspektivet

Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

2. Barnperspektivet

Det är när vuxna tillsammans har sett på barn som grupp. T.ex. när riktlinjer för barn- och ungdomsidrott togs fram, har hänsyn tagits till att det är barn som ska utöva idrotten. Barn är inte färdiga vuxna och behöver därför särskilda miljöer och metoder som är anpassade för barn och deras behov. Det finns många exempel i samhället där vi anpassat miljön för barn. 30 km/h begränsning t.ex. vid skolor, speciella lekplatser för barn, inte ta lån på banken, mildare mat, förbud mot alkohol/nikotin o.s.v. .
Idrotten har också gjort anpassningar för barn! Specialidrottsförbunden har genom egna metoder gjort anpassningar. Genom att samarbeta med forskare, läkare, nutritionister, psykologer, idrottspedagoger, idrottslärare o.s.v. har hänsyn tagits för att barn ska kunna idrotta utan att slås ut, skadas eller tröttna av andra orsaker. (Den främsta är att de tröttnar för att det inte är kul längre)

3 Ett barns perspektiv

Det är med kontakt med varje barn som idrotten kan erbjuda bästa miljön för varje barn utifrån deras möjligheter, resurser och situation för tillfället.
Barn utvecklas psykologiskt, fysiologiskt, socialt och idrottsligt på olika sätt och under hela sin uppväxt. Misslyckanden och segrar blandas ihop till en psykologisk erfarenhet som visar vägen till utvecklingen. Tänk den absurda tanken att en miss av Zlatan skulle bänka honom med orden – du är talanglös. Eller Emma Öberg skulle tvingats lägga skidor och gevär på hyllan för några bommar och straffrundor! Men för barn kan vi sortera ut dem innan de ens nått sin fulla potential! Utan att ens fundera på slöseriet kastar vi unga på soptippen med orden. Du duger inte! Men hur ska de kunna duga när de inte ens fått stöd att utvecklas?!

Så nästa gång du inte riktigt förstår vad tränaren har för plan. Luta dig lugnt tillbaka, fundera på de tre perspektiven ovan och se om du kan hitta förklaringen där.

Och helst av allt! Ser du ett barn som behandlas av okunniga tränare/ledare/föräldrar så berätta för det barnet att det inte är deras fel. För det finns fortfarande jobb att göra med att “selektera” ut tränare som inte har kunskap om de tre perspektiven. Eller ge dem utbildning – eftersom barn- och ungdomsidrott är ett eget kunskapsområde. Det räcker inte att ha sett idrotten utövas eller ha varit barn själv, för att få förmånen/förtroendet att ta hand om det viktigaste vi har – barnen.

Please follow and like us:

Elitsatsning – för vem?

Det finns så många olika infallsvinklar och sätt att säga det på. Här får ni tre olika varianter att välja mellan. Film = se och lyssna, Podd = bara lyssna. Passar på att tacka er alla som på nåt sätt bidrar till Svensk idrott – världens bästa.

Please follow and like us:

Uppdrag – rädda barnen.

Uppdrag Granskning (SVT) avslöjar återigen att sexuellt ofredande har skett av idrottsledare med “tillgång” till våra unga aktiva.
Hur många gånger ska det få ske?
När stormen har lagt sig igen, vilket den gör alldeles för fort, lunkar vuxna vidare i vardagen. Sedan händer det igen och alla är överens om att de är förfärligt och oacceptabelt.
Hur många gånger ska vi för höra, men han (det är oftast en han) som verkade så snäll och trevlig. Han som var så kunnig i idrotten och omtyckt av barnen! Ja, självklart är det så. Ingen normalt funtad vuxen skulle ju lämna sina barn till en dreglande, skum och otäck person. Det går alltså inte att se på utsidan om någon är kapabel att begå brott mot barn. Det finns inga synliga karaktärsdrag som gör att vi kan se vem skurken är. Det är beteenden och riskmiljöer vi behöver vara uppmärksamma på. OCH vi måste prata med barnen om vad det är som sker.

Så hur pratar du med barn och unga om sexuella ofredanden, övergrepp och andra brott som barn kan utsättas för? Vad gäller sexualbrott så är barn kanske inte medvetna om vad de utsätts för. De kan känna skuld över att den som utsätter dem kommer att ”straffas”. Hjälpen finns, både för vuxna som känner oro att barn far illa och för barn som behöver vuxna att prata med.

Här kommer några tips.

>>> Regel 4
Vi har alla ansvar för att se till att barn & unga får en utvecklas i en trygg idrottsmiljö. Läs om vad som är sexuella övergrepp  i Skapa trygga idrottsmiljöer sid.10-13  eller i UNICEF Handbok för idrottsledare sid. 63-65

2019-10-03-Barnens-spelregel-4-Sexuella-övergrepp-trakasserier

Länk till anmälan till Barnens spelregel nr 4

Titta gärna tillsammans med ditt barn eller din grupp du ansvarar för och prata om vad filmen handlar om.
Mer tips om hur du kan prata med ditt barn om du är förälder.

Vill du och din förening ha hjälp att arbeta med att Skapa Trygga idrottsmiljöer? Hör av er till oss på Stockholmsidrotten.

Please follow and like us:

En fråga om konflikter där glädje är svaret

Det är med stolthet jag vill publicera detta svar på ett mail till en av våra idrottskonsulenter.

Hej Ledare!
Att jag skulle kunna ordna en utbildning som håller på någon timme, som skulle kunna lösa alla typer av konflikter som kan uppstå när barn i yngre tonåren växer och vill frigöra sig är svårt att hitta.

Men att tillsammans sätta sig med klubbens lag i yngre tonåren och samtala och diskutera värdegrund, förhållningssätt, tonläge och normer där både aktiva och ledare ingår kan vara en liten bättre lösning

För att uppnå en trygg idrottsmiljö, att ha konflikter i grupperna behöver inte alla gånger vara av ondo, utan det är mer hur man tar tag i konflikterna och hur dom uppstått som många gånger är avgörande. Dialog tillsammans med yngre personer är ett mycket bra verktyg att använda för att ge alla en möjlighet att förstå och få bli hörda.

I många klubbar kan ju ett bra föreningsarbete kring den trygga idrottsmiljön, att man har en gemensam mål- och kravbild på sig själv och andra, att försöka lyfta bort allvaret och istället införa glädjen i verksamheten tror jag skulle lätta på spänningarna och samtidigt få alla att förstå vi gör det tillsammans och har fokus på att  försöker se alla och möta allas drömmar både aktiva, ledare, förening och vårdnadshavare.

Skall vi ordna en sådan samling för era lag så kan jag nog sy ihop något – för det mesta bottnar i bra grundsyn i vad idrott skall handla om – glädje, må bra och att känna att man utvecklas och växer.

Håkan ”Krallan” NilssonIdrottskonsulent

SISU Idrottsutbildarna/Stockholmsidrotten

Gör som den här ledaren gjorde, kontakta en av våra idrottskonsulenter.

Please follow and like us:

Barn och ungas upplevelser av (o)trygg idrott .

I arbetet med att skapa en trygg idrott känns det ibland som de  negativa inslagen tar över från de positiva och så ska det inte vara. Att däremot vara konkret och tydlig med vad som är negativt behöver vi vara medvetna om. Som t.ex. personangrepp eller straff, destruktiv kritik, mobbing/att retas, bristande uppmärksamhet, försummelse eller orättvis behandling. och aggressivt beteende eller uttryck av besvikelse.

Läs hela artikeln om vad forskningen i CIFs artikel skriven av Inger Eliasson och Louise Lindkvist,  Umeå universitet – där får du tips på hur emotionella övergrepp kan undvikas.

Barns upplevelser av emotionella övergrepp inom idrott

Läs mer om Anvisningarna för barn- och ungdomsidrott

Please follow and like us:

Vad händer med barn och unga som har “talang”?

De barn som sägs ha “talang” får vuxenvärldens förhoppningar och förväntningar som en extra “dimension” att tänka på. Det är inte helt ovanligt att barn faktiskt vill göra vuxna nöjda och glada. De flesta gör faktiskt det mesta de kan för att göra oss just det. Så pass att de faktiskt inte ens hinner fundera på om det finns några andra sätt att vara barn på – än att göra vuxna nöjda.
Vad tror ni idrottspsykologer och elitaktiva pratar om? -”Tänk nu på alla som satsat miljoner kronor på dig, dina föräldrar som “offrat allt” för din skull.” Tror ni att det är det som elitaktiva seniorer tvingas fundera på? Troligtvis inte. De pratar om Självbestämmande motivation (SDT)  

Rädda eller trygga aktiva, vad föredrar du?

  • Rädda för att göra fel?
  • Rädda för att inte vara kunniga nog?
  • Rädda för vad andra ska tycka?
  • Rädda för att lyckas så att det väcker andra människors förväntan
  • Rädda att förlora kontrollen över sina egna val och beslut?
  • Rädda för att göra andra besvikna.

Det här är ju funderingar som vuxna förmodligen har lite då och då.
Men barn och unga då? Vad behöver du som vuxen i idrotten känna till för att skapa trygga och utvecklande idrottsmiljöer för barn och unga?  Kom på föreläsning och workshop 19 september. Vi pratar inte bara om att förebygga sexualbrott, utan om allt från suck och stön från kompisar, till hur vuxna kan stötta utifrån varje barns perspektiv. Du får också mer om Barnensspelregler och Självbestämmande motivationsteorin (SDT)

Läs gärna mer om betydelsen om Inre motivation (SDT) i intervjun med Stefan Lövgren från 2014

Ps Talang-begreppet får vi prata mer om i ett annat inlägg Ds 

 

 

 

 

Please follow and like us:

Idrottsutveckling – en sommarpresent till er

“-Jag ska vinna OS-guld!Det är det ultimata målet. Det är den perfekta drömmen som ung idrottare att vinna OS-guld. För många är det en enorm drivkraft. Jag har aldrig uttalat de orden. Jag har aldrig haft det målet. Men jag har ändå ett OS-guld”. Med de orden börjar Carolina Klüft sin föreläsning på Idrottskonferensen som Stockholmsidrotten anordnade 17 mars 2018.

Du som var där vill säkert se henne igen. Du som inte var där,  – här får du sommarens finaste present – 71 minuter av ren skär idrottsenergi.

Carro visar Tummen Upp på en bild från URPlay
UR Play spelade in hela konferensen. Jippie!

Idrottsutveckling presenterad av Carro

Många ledare letar efter koncept för idrottsutveckling som ska leda till medaljer. Följ länken till UR Play och få inspiration, skratt och väldigt mycket klok kunskap. Serverat av en av vår tids största idrottare. Carro fångar upp alla dimensioner som behövs i en idrottares utveckling.
Den fysiologiska, den psykologiska, den idrottsliga och inte minst den sociala dimensionen. Du får höra  om rädslor, ledarskap, att få människor att växa trots motgångar. Jag lovar dig att du inte kommer ångra att du använder 71 minuter av din tid till denna fantastiska människa och föreläsning.

Livet är en sjukamp med Carolina Klüft

Idrottskonferensens andra föreläsningar

Fyra filmade föreläsningar från Stockholmsidrottens Idrottskonferensen 17 mars 2018
Klicka på länkarna för att se de andra filmade föreläsningarna.

Resan mot likvärdig idrott  Kim Wickman

Idrott för alla – Jonas Morin

Jämställdhet för en framgångsrik idrott – Musse Hasselvall, Sofia B Karlsson

Med detta inlägg passar vi på att önska en fortsatt fin sommar.

Du vet aldrig när du är någons viktiga person – se till att det blir på ett positivt minne.

Please follow and like us:

Blanda inte ihop fysisk aktivitet med träning!?

Anders Hansen pratar om att vi lever i en tid då prestation och fysisk aktivitet är något man är bra på eller inte.
På insidan ser vi alla rätt lika ut, hjärtat behöver pumpa runt blodet, lungorna behöver användas för att fånga upp syret till blodet. Bra syresättning gör att vi orkar mer av det vi både vill och behöver göra o.s.v. Alla behöver vara fysiskt aktiva för att leva ett gott liv. Se därför till att du är aktiv på ett sätt som passar dig. Din kondition är en angelägenhet för dig, för din skull.
Lyssna/titta gärna i 2, 43 minuter och reflektera.

Nu spelas fotbolls-VM som skulle kunna talas om som VM i stillasittande/chipsätande/öldrickande. Så innan du sätter dig ner framför TVn och tittar/njuter, har du gett dig själv omsorg och fysisk aktivitet? I rörelseförståelsebegreppet (Physical Literacy) ingår inte bara kunskapen om hur vi kan/ska röra oss utan också varför.
Läs gärna mer om rörelseförståelse här:

Please follow and like us: