Trygg och hållbar idrott

Så länge det är kul med idrott stannar vi kvar, så länge vi är kvar fortsätter vi att utvecklas.

Hur kan vi skapa trygga, hållbara idrottsmiljöer?

Användningsområdet av våldspyramiden i en idrottskontext finns för att göra det tydligt på vad, vem och hur vi ska agera. Jämförelsen med andra ”skador” kan bidra till förståelsen. Vi skulle aldrig få för oss att börja undersöka ett eventuellt brott på ryggraden eller nacken, då vet vi ”rör inget” och lämna över till de professionella. Men när det handlar om beteenden så är osäkerheten och därmed bristen på rätt agerande vanligare.
Med hjälp av dessa bilder kan det bli tydligare.
Följ med på resonemanget nedan!

Hur och vem hanterar andra ”skador”?

Andra skador på som kan inträffa i idrotten. Hur och vem tar hand om dem?

Skrubbsår och likande det fixar vi genom tränare och vårdnadshavare.
Nästa nivå med t.ex. stukning, sårskador kan vi genom utbildning hantera inom idrotten och kanske inte behöver uppsöka vård.
Mitten på pyramiden behöver råd och stöd av sjukvård (1177)
Näst högsta behöver till sjukhus, men kanske inte med ambulans utan vi kan skjutsa dit den skadade.
Den översta nivån RÖR INGET (ev. stabilisera) Ring 112 eller 114 14 personen behöver akut vård.

Hur ska våldspyramiden användas?

Våldspyramiden är inte vetenskapligt fastställd utan endast ett sätt att visualisera en möjlig eskalering av ett oönskat beteende och belyser vikten av att ta tag i problemet så tidigt som möjligt.
För att kunna agera när något händer finns ett antal olika regelverk att luta sig mot:

Våldspyramiden Klippt ur Skapa Trygga idrottsmiljöer

Våldspyramiden som stöd i arbetet med Trygg idrott

Nedersta delen i våldspyramiden.

Det är här i föreningen som arbetet med att skapa trygga idrottsmiljöer är både viktigt men kanske också svårt. När någons beteende ”skaver” så är det genom samtal vi utvecklar och förändrar beteenden.

I denna del ryms RFs riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott och specialidrotternas (SF) egna riktlinjer

I den här delen ryms hela Strategi 2025 med stöd av forskning kring t.ex. Emotionella övergrepp i svensk barnidrott, FUN MAPS och inte minst kunskapen om rörelseförståelse.


Om en vuxens beteende skadar, kränker eller bara ”inte är kul/tryggt” så ska och kan vi ta tillbaka förtroendet. Det är ingen rättighet att vara ledare i svensk idrott, läs gärna Idrotten Vill sid 9 
Att ta tillbaka förtroendet ska inte bara ses som personliga bedömningar utan är idrottens skyddsansvar för barn och ungas rätt till en trygg idrottsmiljö.  

Utanför idrottens Värdegrund och kan även vara brott om svensk lag eller omsorgsbrist för barn.

Här måste vuxna agera! För att kunna göra det krävs kunskap om vad som är olagligt, otryggt och olämpligt! Vad säger forskningen om De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten?

Nu är det inte längre idrott och vi har skyldighet att agera, allra helst om barn är inblandade ( art 19 i BK)

Det viktigaste att tänka på här är att vi anmäler vår ”oro” att brott har begåtts eller att barn far illa”. Vi behöver inte med all säkerhet veta!
Det är nu jämförelsen med ”brott på ryggraden eller nacken” ska användas. Börja inte undersöka eller utreda! Det är polisens och socialtjänstens sak att göra! Vi ska lämna över vår ”oro” till de med kompetens och ansvar för denna typ av brott.

Vad finns det mer för stöd?

Om du inte redan har läst Skapa trygga idrottsmiljöer, börja där.

Hör gärna av er till oss på RF SISU Stockholm så fortsätter vi arbetet med att skapa trygga hållbara miljöer tillsammans.

Barn och unga idrottare i en tryggare, mer positiv och utvecklande idrottsmiljö – är självklart bra även för vuxna!