Kategoriarkiv: Barn- och ungdomsidrott

Barns viktiga röst

Tyvärr är det väldigt få gånger, om ens några, som unga eller barn, är med när vi fattar beslut som rör dem. Detta trots att de utgör den vanligaste medlemmen och vi stolt säger att 9 av 10 barn någon gång är medlem i en förening inom svensk idrott. Därför finns det ett stort ansvar för oss vuxna som att själva påminna sig om dessa barn och utifrån bästa förmåga få med deras perspektiv.

Hur kan vi låta våra flesta medlemmar komma till tals på möten där de själva inte är representerade? Jo, genom att alla viktiga vuxna ställer sig frågan. För vems skull tar vi detta beslut? Är det för idrottens bästa eller föreningarnas bästa eller för medlemmarnas bästa? Och när medlemmen som berörs av beslutet är ett barn är det superviktigt att vi har lyssnat in barnen.

Förklarar olika perspektiv på hur barns bästa inte alltid väljs när beslut som rör barn tas.

Det är, eller borde i alla fall vara, relevant och viktigt att försöka förstå konsekvenser. Att lyssna och fundera på vilket sätt besluten påverkar och får betydelse för barns idrottande.

För vems skull finns idrotten?

Finns barnen där för idrottens bästa eller finns idrotten där för barns bästa? Det är i denna fråga som vi behöver hålla oss i tre perspektiv samtidigt.

Tre perspektiv på barns rättigheter ( UNICEFs Handbok för idrottsledare sid 14)

1.       Barnrättsperspektivet – FNs barnkonvention som ger barnet egna rättigheter-  barn är inte vuxnas eller vårdnadshavares ägodelar

2.       Barnperspektivet – Vuxna tar beslut som rör barn. Dessa kan påverkas av riktlinjer och anvisningar för barn- och ungdomsidrott.

3.       Ett barns perspektiv – Varje unika barns perspektiv.

Får vi med oss dessa tre perspektiv i tillräckligt stor utsträckning? Nja, våra vikande siffror och mängden debatter som förs ”om barn” men inte ”med barn” visar på att vi har en stor utvecklingspotential där.

Så alla ni viktiga vuxna i idrottens gäng – för vems skull är ni där?

Här kommer ett lästips Handbok för barns rätt till delaktighet och inflytande.

Sist men inte minst – att göra barn delaktiga handlar inte om att lämna över besluten till dem, det handlar om respekt och allas lika värde. Oavsett hur gammal du är.

Årets ledare i podden

Helena Duplantis och hennes man Greg blev Årets ledare 2021 på Idrottsgalan som sändes på SVT igår. I podden Här pågår föreningsidrott kan du lyssna Helena när hon pratar om idrottsföräldraskap.

Hur ofta funderar du på de frågor som Helena svarar på i podden?

en himla bra idrott

Idrottens Himmel och helvete säsong 3

Nu har alla avsnitt för säsong 3 i URs serie Idrottens Himmel och helvete sänts. Vi på RF SISU Stockholm har haft livesända lunchsamtal varje fredag där vi följt upp avsnitten. Vi har valt gäster utifrån vad avsnitten har tagit upp.

Vårt syfte med samtalen har varit att reflektera över innehållet, fylla på med kunskap och även visa vägen till att arbeta vidare med att skapa Svensk idrott världens bästa.

För att det ska vara enkelt så har vi samlat allt på en sida här:

Vill du också bidra till att sprida “en himla bra idrott”?

Nominera till 2021 Årets Barn- och ungdomsledare eller Årets Barn- och ungdomsförening. Läs mer om det här:

När barnen säger ifrån

Maxi är stjärnan i laget och Jamie har sin plats på bänken. En tidig elitsatsning leder till att deras vänskap nu står på spel. Ett utanförskap växer sig starkare med en tränare som bara vill vinna, men till vilket pris då?

Har det gått så långt att barnen behöver själva säga ifrån?

Det här är en film som producerats av Oscar Sihlén och den bygger på vad han själv upplevt. Syftet är att beröra, väcka tankar hos vuxna.

Se den och sprid den gärna Det handlar inte bara om fotboll.
Eller vad tycker du den handlar om?

Att bli tränare är ett sätt att säga, tack!

Att vara mentor är ett fantastiskt sätt att få träffa unga och engagerade ledare och tränare. Förra året skrev Miira – brev från en ung ledare och i år har jag valt att publicera alla kloka inspel i punktform från Framtidens fotbollsledare när de presenterade sina filosofier som ledare. Utan Kicki Bellander på Stockholms fotbollsförbund så är inte detta projekt möjligt. Så som mentor tackar jag för förtroendet med detta inlägg och ser ljust på framtidens ledarskap. Läs och inspireras.

Vad skulle du göra om allt var möjligt?

Arbeta som en grupp är vägen fram.

Viktigt att få misslyckas

Det spelar ingen roll om vi vinner, det viktiga är att vi är fina människor

Jag vill att min roll till slut ska bli osynlig – att spelarna leder varandra

Det finns inget facit – alla situationer är unika

Glädjen är drivkraften. Konstanta samtal – diskussioner- roliga berättelser

Strävar efter att utveckla spelare och för sportens utveckling – det finns facit.

Glädje, personliga relationer. Tillgodose varje spelares behov.

Odugliga förutsättningar

Lättsamhet och seriösa träningsupplägg

Känna varandra både på och utanför planen – det skapar trygghet

Tydlighet i individuella förväntningar och rollen i laget

Barnen var rädda för ledaren och för att göra fel. Att vara barn och ungdom innebär att man gör fel.

Man vill ”få” lära sig av sina misstag

Tillsätt lite stränghet i laget sa att man får en bra blandning

Fråga spelarna

Bjuda på sig själv som ledare

Bygga på trygghet – ur det kommer mod, tydlighet och motivation

Motivation bidrar till glädje

Att bli tränare är ett sätt att säga tack!

Ha små hemligheter med spelarna, vad har du för mål idag?

Tränare/ledare måste ha kompetens, det är tränarens skyldighet.

Kul som aktiv spelare att ta med sig sina bra övningar till det egna laget.

Komma framåt utifrån sina förutsättningar – våga testa egna saker

Öppen och redo för förändring

Rättvisa är inte att behandla alla på samma sätt

Personlig kontakt = öppen kommunikationskanal

Spelarna måste tro på det de gör.

Med en bra sammanhållning finns tillåtelse till misstag.

En middag med laget är lika viktig som en träning

Det finns igen perfekt ledare.

Jag kan inte svara på hur jag är, för jag utvecklas varje dag.

Vill gärna gå på alla utbildningar för att fortsätta utvecklas

Utcheckning på varje träning, vad har du lärt dig idag?

Att svara på frågan om ledarfilosofi, ”har inte tänkt på det tidigare”, det är en nyttig fråga att ställa sig

Uppmuntra till att prova själva – kör på, du behöver inte vara så hård.

Bygg upp en gemenskap – varje spelare ska känna sig bekväma

Ha en personlig relation till varje spelare

Ha något att prata om – vad är deras andra intressen

Att vara ledare föds i ung ålder när man förstår att man påverkar andra

Jag vet mer om hur jag ”inte” ska vara

Måste vara anpassningsbar

Skrev detta för 6 månader sedan och har redan utvecklats

Laget = en liten familj i sig. Alla har en plats, alla får utveckla sig som personer och människor, hålla föräldrarna på avstånd.

Stötta, inte ge en kniv i ryggen

Okej att göra misstag, så länge man lär sig.

Nu har du läst korta summeringar och jag hoppas du tar med dig några tips till ditt eget ledarskap. Hör gärna av dig om du blir sugen på att utveckla dig.

För barnets bästa – eller för det bästa barnet?

Att barn väljs ut, grupperas och selekteras förekommer i svensk föreningsidrott. Förutom att omfattande forskning visar att det inte går att prognosticera vilka barn som blir framgångsrika, är tidig selektion problematisk av flera andra skäl. Läs Karin Redelius artikel för att få kunskap om varför.

Ta gärna en stund och reflektera genom att titta på den inspelade föreläsning från Centrum för idrottsforskning som Karin Redelius och Fredrik Sundqvist.

Du kan även lyssna på en podd med Fredrik Sundqvist här. Avsnitt nr 4 så berättar han mer om det som Fredrik även utgår ifrån i föreläsningen.

Vem vet egentligen vad som är bäst för barn?

Det är en fråga som inte bara har ett svar, utan flera.
Att forskningen har många svar som får anses vara säkra har ni fått ta del av här ovanför. Men vilka andra perspektiv behöver vi fånga in?
Art 3 prövning av barnets bästaTre perspektiv som behövs när beslut ska tas med hänsyn till Barns bästa

  1. Barnrättsperspektivet är att barn har rättigheter och att beslut och handlingar ska utgå från BK = texten ur Idrotten Vill
  2. Barnperspektiv har RF haft när det tagit fram riktlinjer och anvisningar för Barn- och ungdomsidrott – vuxna tänker sig in i vad som blir bäst för barn som grupp.
  3. Ett barns perspektiv – barn är unika och självständiga individer egen uppfattning – se varje barn och möt dem där de är.

Vi fattar beslut om barn – men inte alltid tillsammans med dem. Där finns nyckeln till både engagemang, prestationer och resultat.
Så varsågod – här finns en nyckel till att utveckla ditt ledarskap, både för barn, unga och idrottens bästa.

Gör om och rätt

Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det.
Vem-som-helst hade kunnat göra det, men Ingen gjorde det.
Någon blev arg därför att det var Allas uppgift.
Alla trodde att Vem-som-helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle strunta i det.Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem-som-helst kunde ha gjort!

Ni känner kanske igen denna “dikt” från en utbildning i ledarskap eller kompetensutvecklingsdag på jobbet. Jag tänker att den får illustrera den senaste tidens frustration över att “ingen tar sitt j*vla ansvar”.

När juridiken saknar bevis för att fälla en tränare som aktiva säger sig bli kränkta av eller andra vuxna reagerar på beteendet, så kanske det inte är straffbart enligt lagen eller kap 14 i våra stadgar och då frias tränaren. Men! Vi har andra verktyg för att göra om och göra rätt utan att behöva gå “omvägen” runt juridiken.

Det är inte barns ansvar

Vi får inte lämna över till barnen att bedöma vad som är OK beteende eller inte, det är vi vuxna som har det ansvaret. All den samlade kunskap vi har – ska guida till en långsiktig och hållbar tid i idrotten och då behöver vi kunna sortera vad som bygger den drömmen och vad som släcker den. De svaren finns inte i juridiken, de finns i forskning, beprövad erfarenhet och glittret i barns ögon.
Om ett barn förälskar sig i sin idrott och vill hålla på dygnet runt och bli “proffs” – toppen! Då ska vi vuxna se att det är ett barn med drömmar, som vi ska hålla vid liv genom uppmuntran och lagom likgiltighet.
Men! – Om en vuxen förälskar sig i ett barn och börjar drömma om att göra det till proffs – det är då varningsklockorna borde ringa! Det är då kunskapen om barns rätt till liv och utveckling behöver kyla ner beteenden som är skadliga för barn!

Några varningstecken

  • Ser barnen helt enkelt ut att inte ha kul och längta till träningen längre?
  • Är tränaren en erkänt duktig på “sin idrott” men saknar kunskap om barns rätt till utveckling både socialt, psykologiskt och fysiskt?

Sist men absolut inte minst. OM du känner på dig att du kunde ha agerat annorlunda, fint! Det betyder att du utvecklats. Har du gjort fel mot någon, berätta det. Du kanske t.o.m. kan säga att det var ett misstag, du vet bättre nu. För vad lär vi våra barn och unga då? Jo, att det är ok att göra misstag – vi lär oss av dem och utvecklas.

Sist och viktigast! Skaffa dig kunskap så slipper du släcka barns glitter eller hamna hos juridiken.

Gästbloggare

Ellen Platte-Rensgard går sista året på Psykologi – inriktning och motion, på Högskolan i Halmstad och gör sin praktik hos oss på RF SISU Stockholm. Det har varit mitt privilegium att vara Ellens “handledare” den här veckan. Här får ni ta del av hennes tankar och C-uppsats.

Gästbloggare Ellen Platte-Rensgard

Här om dagen när jag satt och tittade på en föreläsning, plingade det till i mobilen där jag fått en notis från en nyhetssajt. Jag klickade mig in på artikeln och möts av en tragisk händelse. I artikeln läser jag om en ung talang som tagit sitt liv, bara 18 år gammal. I slutet av artikeln står det såhär ”En satsning som blev alldeles för hård för den unga österrikiskan som misstänkts ha tagit sitt eget liv, rapporterar flera österrikiska medier.”
Psykisk ohälsa bland elitidrottare blir allt vanligare och cirka 30 procent av svenska idrottare har någon gång under sin karriär upplevt det (Idrottsforskning, 2016).

Idrott ska vara en glädjerik plats dit man ska komma för att få utöva något som man tycker är roligt tillsammans med sina kompisar. Detta leder mig in på vikten på motivationsklimat och inte minst en idrottsledares betydelse för en idrottare. När barn och unga kommer till sin idrott möter de minst en idrottsledare. En idrottsledare har en betydande del inom idrott och därför är det viktigt att de jobbar för att alla ska känna sig välkomna och delaktiga inom sin idrott.


Relationen mellan en idrottsledare och idrottare spelar en viktig roll i individens upplevelse av idrotten och inte minst motivation till idrotten. Miljön kring en individ kan skapa normer och andra riktlinjer som kan komma att påverka dennes välmående, den miljö som kallas motivationsklimat.

Idrottsledaren är en del av motivationsklimatet tillsammans med kompisar och andra betydande personer i den idrottsliga miljön. Motivationsklimat delas upp i två delar som har betydande konsekvenser på motivation, prestationsrelaterat beteende, kognitioner och affektiva responser, dessa är uppgiftsinriktat- och resultatinriktat motivationsklimat.
Dessa klimat kännetecknas av olika faktorer vilket kan utläsas på namnen och en idrottares upplevelse av ett motivationsklimat är starkt relaterat till idrottsledarens agerande. För att exemplifiera det i en idrottskontext så skapas ett uppgiftsinriktat motivationsklimat när idrottsledaren uppmärksammar varje enskild individ och deras engagemang. Fördelar tränaren sin uppmärksamhet utifrån individernas kompetens och förmåga samt ger ut bestraffningar vid misstag formas ett mer resultatinriktat klimat, vilken kan resultera i negativa konsekvenser som exempelvis idrottsrelaterad utbrändhet.

Nedan finns det en länk till en C-uppsats där man undersökt relationen mellan motivationsklimat, självbestämmande motivation och idrottsrelaterad utbrändhet. Syftet med studien var att undersöka om självbestämmande motivation påverkar sambandet mellan de två olika motivationsklimaten och idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet av studien visade att uppgiftsinriktat motivationsklimat var relaterad till högre grad av självbestämmande motivation som sedan var relaterad till lägre grad av idrottsrelaterad utbrändhet.
Tvärtom visade resultatet att ett resultatinriktat motivationsklimat var relaterat till lägre grad av självbestämmande motivation och därmed högre grad av idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet visar på vikten av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat inom idrottskontexten vilket anses bidra till mer självbestämmande motivation och därmed minskad risk för att utveckla idrottsrelaterad utbrändhet.

Länkar också till annan intressant läsning samt artikeln som jag nämnde tidigare i inlägget.

Nyhetsartikeln:

Artikel om psykisk ohälsa inom idrott:

Artikel om hur man som idrottsledare kan stödja den inre motivationen:

Länk till C-uppsats:

C-uppsats-Rasmus-Christiansson-Ellen-Rensgard-PIM17

Trygga Idrottsmiljöer (Riksidrottsförbundet)

Övriga referenser:
Ames, C. (1992). Achievement goals, motivational climate and motivational processes. I:
Roberts, G. C (Red), Motivation in Sport and Exercise (sid. 161-176). Champaign, IL:
Human Kinetics.
Eys, M., Jewitt, E., Evans, M., Wolf, S., Bruner, M., & Loughead, T. (2013). Coachinitiated
motivational climate and cohesion in youth sport. Research Quarterly for Exercise and
Sport, 84(3), 373-383. doi:10.1080/02701367.2013.814.
Nicholls, J. G. (1984). Achievement motivation: Conceptions of ability, subjective
experience, task choice, and performance. Psychological review, 91(3), 328.
Newton, M., Duda, J. L., & Yin, Z. (2000). Examination of the psychometric properties of the
Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 in a sample of female
athletes. Journal of Sports Sciences, 18(4), 275-290.
Roberts, G. C., & Treasure, D. C. (2012). Advances in motivation in sport and exercise (3rd
ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.

Socialt förstånd

En klok ung kille sa till mig en gång: Social kompetens är inget man föds med det får man lära sig och träna på hela tiden!

Nu när det pratas så nödvändigt mycket om Social distansering för att undvika smitta så tänkte jag passa att blogga om socialkompetens. Något som passar alldeles utmärkt att lära sig mer om nu är idrottslig och fysisk kompetens kanske inte går att fokusera på, inte på samma sätt i alla fall.

Nåväl, vilka olika sociala begrepp finns det?

  • Sociala förmågor handlar bland annat om samarbete och ledarskap, att kunna läsa av och förstå andra. Genom att utveckla sociala förmågor blir vi bättre på att lyfta varandra och ta ansvar. Att lära nya saker i en tillåtande miljö leder till ökat självförtroende och mer glädje – den starkaste av drivkrafter.
    Läs mer om sociala förmågor och rörelseförståelse
  • Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela med andra individer, företrädesvis med andra personer. Wikipedia
    Alla pratar om social kompetens men de flesta missuppfattar vad det egentligen handlar om. Att vara socialt kompetent betyder att vara socialt inkännande och att lyssna mer än man pratar. Det märkliga är att så många pratkvarnar ser sig själva som socialt kompetenta när det i själva verket är tvärtom.

Att vara en lyssnande ledare kan du få tips om här.


Här kommer lite tips om hur du som ledare kan uppmärksamma socialt kompetens i din grupp.
Ha ett möte med din digitalt (se tips) med din grupp och se vad som händer med gruppdynamiken. Fördela ordet eller låt det vara fritt.


Låt dina aktiva hitta på alternativa sätt att mötas (under säkra former förstås) Den som normalt sett kanske känner sin trygghet i idrottssammanhanget kanske inte alls trivs i andra miljöer.
Kan ni passa på att dela ut “bästa peppare”, bästa….ja låt barnen själva hitta på aktiviteter för att fortsätta vara bra lag/gruppkompisar även om träningen ser annorlunda ut och tävlingarna är på paus.

Använd pausen från tävling till att fokusera på andra förmågor som kan stärkas nu. Lycka till!

Ledare som lyssnar

E-utbildning om psykisk hälsa för dig som leder barn och unga på fritiden.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en e-utbildning för dig som ledare. Den är ett stort stöd för att att hantera barns frågor och vart du som ledare kan vända dig. Den fungerar även som allmän ledarutbildning i att skapa relationer och vad barn och unga önskar sig och behöver av oss vuxna.

Läs också på Tränarpasset som ges ut av SISU idrottsböcker om Psykisk hälsa

Den är förstås riktad till alla vuxna inte bara ledare?.
Ta dig tid att gå in och titta. Du kan dela upp utbildningen i flera steg, totalt är den på 1 timme. Det är en investering både för dig och de du möter?.
Med all oro kring Corona så är den extra aktuell.
Hör gärna av dig med tankar kring utbildningen eller frågor som vi i idrotten ska svara på.

Ledare-som-lyssnar-FHM

Läs gärna UNICEFs blogg