Kategoriarkiv: Barn- och ungdomsidrott

Våga agera

Nu är det snart jullov med fest och party, för många barn kan det bli en tid med för mycket alkohol bland de vuxna. Idrottsrörelsen träffar många barn och vi kan göra skillnad genom att vara uppmärksamma.

Vet du om att ett barn lever i en familj där vuxna dricker för mycket – våga vara den som gör något. Som vuxen har du ett ansvar att se till att inget barn lämnas ensam med sina tankar och känslor. Berätta att det aldrig är barnets fel eller ansvar. Vuxnas drickande ska aldrig bli barns problem.

Här kommer några tips på sidor att hämta kunskap från.

https://inteminmatch.se/

https://www.barndomutanbaksmalla.se/

https://www.bris.se/for-vuxna/bris-guidar/hur-paverkas-barn-av-vuxnas-drickande/

Önskar er en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt år.

Killar och tjejer som lirar hockey

Arbetet med barn- och ungdomsidrott engagerar många, inte bara ledare, tränare och vårdnadshavare.
Blogginlägget är utdrag ur en examensuppgift. Texten är skriven av Marina Lara Tillberg, mastersstudent i idrottsvetenskap på GIH, efter en intervju med Lars Samuelsson, styrelseledamot och ledare i Farsta hockey.

En snabb inblick i ishockeyns omklädningsrum

Ishockey är en sport som under väldigt lång tid har styrts av män och för män, vilket i sin tur har påverkat samhällets syn på sporten. Det behövs ett stort gemensamt arbete för att hålla i arbetet med att utveckla denna syn och att föreningar och förbund jobbar vidare med att ishockey är för alla.

Lars Samuelsson, styrelseledamot och ledare i Farsta hockey, säger att:
– När vi kommer upp i 50/50 andel deltagare så kommer det i sin tur ta ett gäng år innan det blir lika självklart att hockey spelas av både tjejer och killar. Detta eftersom hockey historiskt sett har spelats av fler män än kvinnor och fler pojkar än flickor. Exempelvis nu när vi idag startar nya lag så är det ett flertal pappor som har spelat men knappt några mammor. Ett initiativ vi har är damrekreationslag för att accelerera den förändringen.

Lars tycker att det är svårt att beskriva vad som är normen för ishockeyspelaren i Farsta hockey. Utifrån ett könsperspektiv är pojkarna fortfarande norm. Det är också norm att man är vit och välvårdad. I föreningen får alla spelare en mjukisoverall varje säsong och föreningen vill gärna att man använder den i deras miljöer. På flicksidan finns det ännu ingen norm. Det är en så pass ny satsning och därmed har det inte hunnit skapas en riktig kultur för flickorna.

Lars beskriver hur sättet att vara på isen också speglar av sig till miljön utanför:
– Hockeykillarna är ofta lite mer ”uppblåsta” och tar plats. Det finns en kultur inom ishockeyn att ta initiativ och yta i spelet som smittar av sig även utanför isen. Tjejerna är ofta mer reserverade och ödmjuka. Vi märker att lag som haft tjejer i gruppen visar mindre av dessa olikheter och vår ambition är att successivt trappa upp könsmixade grupper men det får inte gå ut över att vi tappar flickorna som är i minoritet.

När Lars jämför med hur det var förr säger han att den stora skillnaden är att flickhockeyn är mer accepterad idag och att klimatet har blivit bättre men att det fortsatt finns ett jobb att göra.

– Vi har däremot märkt att våra hockeyspelande tjejer också får utstå gliringar i sina skolmiljöer. Vi behöver aktivt fortsätta stärka våra tjejer att tycka det är kul med hockey för att ändra samhällets syn på deras spelande.

Lars Samuelsson, styrelseledamot och ledare i Farsta hockey

Snacket i omklädningsrummet

Föreningens omklädningsrum används till ombyte, uppsnack och nedsnack efter träning och match. De personer som finns med i rummet är spelare, tränare, lagledare och materialare. För barnen som är 8 år och yngre är även föräldrarna med. Snacket som går i omklädningsrummet är olika beroende på lag, men det pratas ofta om saker som har hänt den senaste tiden.

På frågan om han upplever att det sker kränkande kommentarer eller att det har skett händelser i omklädningsrummet eller på andra platser relaterade till hockeyn, svarar Lars att de har haft utmaningar kopplat till spelare som spelar uppåt (med äldre lag) och sedan fått utvecklat divalater när hen senare spelat med jämnåriga.   Sedan förra året har föreningen skapat ett tydligare regelverk för spelare som ska spela i flera lag för att få bukt med problemet. Detta har i sin tur fått ännu bättre effekt i år när föreningen har kunnat göra omval av ledare och tränare utifrån det regelverket.

Föreningen ska precis inleda ett samarbete med RF-SISU Stockholm för att systematisera utbildning i deras spelarutvecklingsplan och på så sätt skapa en trygghet i omklädningsrummet.

– Sedan förra säsongen kallar vår hockeyutvecklare föreningens spelarråd (kaptener i respektive lag från 12 år) till möten två gånger per år för att lyfta spelarnas perspektiv i verksamheten. Våra lag ska ha minst två vuxna ledare i omklädningsrummen och vi vill utveckla spelare och ledare till att bli goda förebilder, säger Lars.

Det finns både för- och nackdelar med omklädningsrummet. Lars berättar att väldigt många som slutat säger att de saknar just omklädningsrummet och samtidigt är det vissa som säger att det är något som är ett hinder för ishockeyn. Omklädningsrummet är ett utrymme som föreningens medlemmar spenderar mycket tid i har därmed en betydande plats inom idrotten.

Lagets trygghet börjar i omklädningsrummet

Föreningen skulle kunna prata väldigt mycket mer om miljön i omklädningsrummet, menar Lars och säger att: – Spelarna och lagets trygghet börjar i omklädningsrummet och därför behöver vi lämna ännu mindre åt slumpen även om vi har börjat lyfta på stenar. Tydliggöra vilka regler som gäller helt enkelt. Vi behöver veta hur vi vill ha det där för att alla ska känna sig trygga och inkluderade.

Här slutar texten av Marina. Tack att vi får dela dessa reflektioner på bloggen. Lycka till!

Vi behöver prata om att det kan finnas ledare inom idrotten, som kontaktar barn i sexuellt syfte.

Att vuxna kontaktar barn i sexuellt syfte sker i samhället, framför allt på nätet. Och det kan ske av ledare i idrottsföreningar.

Idrottsrörelsen ska inte utreda eventuella sexualbrott mot barn, det är inte vår uppgift! Det betyder inte att vi är utan ansvar eller verktyg att säkerställa att barn- och ungdomsidrotten inte är en ”öppen fiskdamm” för denna typ av brottslingar.

https://barnensspelregler.se/regel-4

Hur säkerställer vi vårt skyddsansvar för barn?

Informera barn om vad som räknas som sexualbrott räcker inte, även om det också är en del i det förebyggande arbetet, vi behöver förstå att de som begår denna typ av brott ofta knyter en kontakt som bygger på omsorg och ”snällhet” sen fortsätter det med grooming, som brottet heter.

Barn under 15 år kan inte ge samtycke och även om de är över 15 år så kan det betecknas som olämpligt. Ibland är barn med på att skicka bilder, de tycker att det är spännande och de får bekräftelse. En vanlig offermyt är att man blir tvingad, hotad och utpressad till att skicka bilder. Och ofta är det så, men inte alltid. DET gör att barnen inte förstår eller inser att de är utsatta och därför måste samhället, idrottsvärlden och vuxna prata med barn om detta. Annars spär vi på bilden om hur sexualbrott går till. Det finns flera fall när de som begått brottet sagt att ”hen ville ju” men när man är bara 14 år kan man inte ge samtycke. Därför är det viktigt att veta att barn under 15 år inte kan ge samtycke.
Läs mer om: Vad säger lagen om barn under 15 år och samtycke

Skuld och skam är begrepp som behöver förstås i detta sammanhang. Det finns flera vittnesmål om att aktiva anmäler först efter avslutad karriär i rädsla av att få sin idrottssatsning omintetgjord av sin våldsutövare.  

Hur ser en förövare ut?

Det inte är ovanligt med föreställningar och myter om vilka personerna bakom brotten är. Det kan vara en helt vanlig person. I det förebyggande arbetet är det viktigt med kunskapshöjande insatser om vem eller vilka dessa personer är. Vi behöver förstå stigmat kring dessa frågor för att sedan, på allvar, säkerställa att vi arbetar förebyggande och agerar när misstanke finns.

Riksidrottsförbundet visselblåsafunktion

Att vara ledare i Svensk idrott är inte en rättighet.

I detta blogginlägg finns läshänvisningar till våra stadgar och riktlinjer som ger stöd till styrelser att agera för barns rätt till en trygg idrott.

Idrotten Vill

I Idrotten Vill under Ledarskapet finns följande text:
Ledarrollen är ett förtroendeuppdrag som enbart kan innehas av den som andra, det vill säga de som utser och de som ska ledas, har förtroende för. Att vara ledare är ingen rättighet – det är en roll som ledaren tilldelas i förtroende.
Om förtroendet av någon anledning förbrukats och bedömningen är att det inte går att återskapa, ska ledaren skiljas från sitt uppdrag. När ledarrollen handlar om ledarskap för barn är det vuxnas ansvar att säkerställa att ledarna har det förtroende som krävs.

Riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott

I Riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott under riktlinje 1 Skapa trygg och välkomnande miljöer finns följande text:
Till exempel (Barnkonventionen) artikel 19 som poängterar att barn och unga ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Denna rätt till skydd och vikten av en trygg miljö understryks i idrottens värdegrundsprinciper om rent spel och glädje och gemenskap.

Skapa trygga idrottsmiljöer

I Att skapa trygga idrottsmiljöer finns denna text på sid 20 under registerutdrag.
Om registerutdraget inte är tomt
Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut.
Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbete med barn inte är lämpligt med den historiken.
Behöver ni stöd i detta samtal kan RF/SISU-distrikten, eller RF:s idrottsombudsman, vara till hjälp. För övriga brott kan de av styrelsen utsedda öppna upp för en dialog i föreningen och med personen i fråga om lämpligheten med att arbeta med barn.

Svensk idrotts stadgar

När Svensk domstol har fastställt en skuldfråga är den vägledande för idrottsrörelsen och våra beslutande organ. Bryter den anmälda även mot våra stadgar och värdegrunden kan personen även anmälas till bestraffning enligt Kap 14 i stadgarna, i synnerhet om brottet har begåtts i anslutning till idrotten eller skadar idrottens anseende. Varför ta upp detta i denna tråd om rätten att vara ledare? Jo för att, ansvaret att ta och ge förtroendeuppdrag ska alltid tas med utgångspunkt i barns rätt till en trygg idrott. Utdrag ur belastningsregistret ska inte ses som personliga bedömningar utan är vårt skyddsansvar för barn.

Välkommen att kontakta oss på RF SISU Stockholm så hjälper vi dig och din förening.


Vem kom på ordet idrottsförälder?

Gymnastikens fader Ling kanske kan anses som förälder till en idrott men annars? Som vårdnadshavare till ett barn som är med i föreningsidrott, vilket de flesta väljer för sina barn, kan det vara bra att ha koll på sitt engagemang för sitt barn och idrotten.
Du är vårdnadshavare till ditt barn, inte till idrotten eller föreningen.
Idrottsrörelsen bygger på engagemang, i många fall helt ideellt och absolut nödvändigt för att hålla igång den stora apparaten som det innebär att vara Sveriges största folkrörelse.
Anledning och motivation till att föreningsidrotten är valet för så många skiljer sig som bekant åt.

Frivillighet!

Att delta i föreningsdriven idrott bygger på frivillighet och lust, för de flesta i alla fall. Har du som vårdnadshavare koll på ditt barns lust och motivation till idrott? Hur stöttar du ditt barn?

Idrottens verksamhetsidé (RF) lyder, ”Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet”. Det betyder att föreningarna inte bara har en familjs barn att ta hänsyn till utan alla barn i föreningen.
Det är tyvärr inte ovanligt att föreningsledare, både styrelse och tränare, lägger åtskilligt med tid och energi att förklara det för missnöjda vårdnadshavare. Det är tyvärr inte heller ovanligt att hot och hat riktas mot de vuxna som är satta att ”ta hand om våra barn” i idrotten. Som vårdnadshavare till ditt/dina barn, är det avgörande att förstå att idrotten inte bara är din att styra över efter egna önskemål.

Vart kan du vända dig med dina funderingar och frågor kring ditt barns idrottande?

Du kan välja att läsa på om ”Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott” och ta del av forskning och beprövad erfarenhet kring barn och ungas idrottande.
När du tagit del av RFs riktlinjer kan du gå vidare och läsa om hur ditt barns idrottsförbund har omsatt dem i sin verksamhet, för de flesta idrotter har egna riktlinjer. Idrottsförbunden har med hänsyn till barn och ungdomars rätt till utveckling, idrottsligt, fysiskt, psykiskt och socialt, sammanställt hur just den idrotten kan göra det bästa möjliga för ditt barn.

Hur vårdnadshavare stötta både sina barn och föreningen?

Innan du väljer idrott och förening för dina barn så är det en god idé att sätta sig in i föreningens vision, verksamhetsidé och värdegrund.
Läs gärna stadgarna för att veta vad du har för rättigheter och skyldigheter. Bidra gärna till föreningens verksamhet för den bygger oftast på ideella krafter och du kan bidra med ditt engagemang på ett positivt sätt.
Blir du som vårdnadshavare medlem? Eller bara ditt barn?
Medlem i föreningen är barnet XX och vårdnadshavarna omfattas av stadgar, regler och riktlinjer som Svensk idrott lever under, som biträde för sin omyndiga barn.
För de underåriga är den rättsliga utgångpunkten, enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) att de är omyndiga och saknas rättslig handlingsförmåga. I stället är det den omyndiges förmyndare, normalt dennes föräldrar, som företräder den omyndige och med bindande verkan ingår rättshandlingar på dennes vägnar. Det är således viktigt att idrottsliga överenskommelser, som till exempel om medlemskap i en idrottsförening, med en minderårig ingås med dennes förmyndares godkännande. Ett sådant avtal är som huvudregel bindande.
Läshänvisning: Kan omyndiga avtala om medlemskap i en idrottsförening?

Hänsyn ska alltså tas från flera olika perspektiv.

Det perspektivet som allt för ofta glöms är barnens!
Hur upplever barn att vuxna ”går bananas” kring deras fritidssysselsättning med kompisar, för det är faktiskt vad det är.

Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.
Vi behöver vara uppmärksamma på att barn inte känner press för att familjen lägger ”massa tid och pengar” på deras idrott. Barn kan också känna press av att tränare/ledare har satsat på dem, att de behöver ”ge tillbaka till idrotten”.
Hur ska barn känna sig trygga med sin idrott om det riskerar att galet bland de vuxna omkring dem. Det finns allt för många vittnesmål om helt oacceptabelt beteende av vuxna kring barns idrott.

Det finns förstås massa andra sidor av myntet med barn och ungas idrottande som är underbart, positivt, stärkande och ger en meningsfull fritid. Till och med livslångt idrottande för en del. Men engagemanget får aldrig gå ut över barns bästa.

Det är vi tillsammans som skapar trygga idrottsmiljöer.

Så nästa gång du ser eller hör någon som glömmer bort sig och beter sig, be dem ta ett par djupa andetag, gå en sväng och fundera på hur ditt engagemang kan bli positivt. Både för ditt barn, alla andra barn och den föreningen ni valt.

Sist och absolut inte minst. Stort tack till er alla som lägger er tid på våra barn och deras framtid. Ni är så värdefulla.

Heja misslyckanden!

Att misslyckas är en naturlig del av livet, och viktigt för att en ska lära sig.
Hur behöver ledare, och andra vuxna kring våra aktiva, bete sig för att skapa en psykologiskt trygg idrottsmiljö?

Hur gör vi när det inte går som det är tänkt för våra aktiva?
Träna på att hantera känslorna som uppstår vid ”misslyckanden”. Genom att öva på att hantera misslyckanden kan barnet bygga upp ett större mod och självförtroende. Berätta att vi övar inte bara på idrott utan på att ”prova igen” när det inte gått som vi tänkt oss.
Några tips på vägen.
Det viktigt att visa förståelse och empati. Berätta för barnet att det är helt normalt att misslyckas ibland och att alla gör det.
Berätta att misslyckanden kan vara en läroprocess. Berätta att varje gång de misslyckas lär de sig något som hjälper dem att göra det bättre nästa gång. Dela gärna med dig av ett av dina egna misslyckanden! Fråga vilket stöd de vill ha av dig.
Hjälp barnet att utveckla en positiv självbild. Berätta och visa att deras värde som person inte är baserat på deras prestationer eller förmåga att lyckas. Försök att fokusera på deras styrkor och på det som de är bra på. Prata om att även tålamod behöver tränas.
Ge barnet en ”lagom svår” uppgift med möjlighet att öva på att hantera misslyckanden på ett positivt sätt. Fråga vilket stöd de vill ha av dig och sina idrottskompisar.

Det är också bra att komma ihåg att idrottens struktur många gånger fokuserar på resultatet och jämförelser med andra.
När det gäller barn och unga så är vårt fokus att de ska bara jämföra med sin egen förmåga och utveckling – inte tävla mot sin idrottskompisar utan med dem.
Vuxna elitidrottare på världsklassnivå klarar av att vara kompisar och ”peppa varandra”. Vill inte du också vara en trygg och peppig förebild du med?

Och om du som ledare känner att du ”misslyckats” vem pratar du med? Kontakta oss på RF SISU Stockholm om du behöver fylla på kunskapen.

Bra jobbat!

Nu är det offentligt! Årets Barn- och ungdomsutmärkelser 2023 har delats ut på RF SISU Stockholms stämma.

Katarina Back, Solberga BK, tilldelas RF-SISU Stockholms utmärkelse Årets barn- och ungdomsledare 2023. – Jag blir jätteglad, helt blank! Det är så kul att få lyfta vår förenings barn- och ungdomsverksamhet, säger Katarina. Läs mer här:

Twisters Cheer Elite är årets barn- och ungdomsförening 2023. – Wow, det känns fantastiskt och jätteroligt. Vi jobbar väldigt målmedvetet och har gjort en otrolig resa, det är kul att det uppmärksammas vad vi gör, säger föreningens sportchef, Karolina Olovsson. Läs mer här:

Nomineringarna som juryn har arbetet från är:
Årets Barn- och ungdomsledare, 33 nomineringar på 13 olika ledare från 7 olika SF-idrotter.
Årets Barn- och ungdomsförening 27 nomineringar på 17 föreningar från 12 olika SF-idrotter.

Du kan läsa mer om alla föreningar och ledare som fått utmärkelsen sedan starten 2014 för förening och 2019 för ledarna. Där hittar du även länkarna till nomineringen.
Besök hemsidan för Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU Stockholm
Den kommer vara öppen hela 2023 så fundera redan nu på vilken förening eller ledare i Stockholms distrikt som du känner har förtjänat extra – ”Bra jobbat!

Det ska vara lätt att göra rätt

Är du ledare för barn eller unga i idrott och känner dig lite vilsen i alla begrepp. Värdegrund, trygg idrott, prestationsmiljöer och barns bästa.

Här finns en föreläsning som Centrum för idrottsforskning har gett för att göra det enklare att förklara alla begrepp. Hur de kan förstås utifrån en praktisk vardag?
Carolina Lundqvist, docent i psykologi och idrottsvetenskap, leg. psykoterapeut på Linköpings universitet tillsammans Göran Kenttä PhD GIH och RF, är föreläsare. Efterföljande panelsamtal är med Malin Träff, sakkunnig Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU.

Föreläsning från 2022-11-30

I föreläsningen nämns en ny webbplats för Idrottspsykologi – för prestation och hälsa, för dig som är ledare eller vårdnadshavare inom idrott.
Webbplatsen kan användas för att få ökad kunskap om ämnen kopplade till idrottspsykologi, samt för att få svar på var hjälp för dina aktiva eller ditt barn finns. Du hittar den även på denna adress www.idrottspsykologi.rf.se

En annan väg till Trygg idrott och att ”leva och leda enligt Värdegrunden” är att hämta in ännu mer kunskap. Den kunskapswebben heter Skapa trygga och inkluderande miljöer.

Det ska vara lätt att göra rätt och ett kvitto på det kan vara att barnen återkommer till din träning och vågar berätta för dig hur de upplever sin idrott. Har du som tränare/ledare några bra rutiner för att prata och lyssna på dina aktiva? Om inte, du hittar många bra tips i detta inlägg.

Lycka till!

Agera – för barns bästa

Viktigt för idrottsföreningen

Vad?

  1. Säkerställ att föreningens styrdokument utgår från RF Stadgar och Idrotten vill.
  2. Läs och diskutera RF riktlinjer för Barn och ungdomsidrott.
    Är föreningens verksamhet i linje med dessa?
  3. Fundera över föreningens rutiner för hur barn fortlöpande ges möjlighet att göra sin röst hörd, uttrycka sin vilja och vara delaktiga i utformandet av verksamheten
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/ovrigt/guide-barnkonventionen.pdf

Hur?

Utse vilka som ska arbeta med detta.
Är det styrelsen?
En särskild arbetsgrupp eller kommitté?

Bestäm var ni börjar, ert första steg
Har ni en handlingsplan om något oönskat händer?
Har ni gått igenom era styrdokument?

Utse ansvariga personer för kontakt
Vem kan nås och svara på frågor kring barns förutsättningar i er verksamhet? När något oönskat händer?

Gå igenom Barnkonventionens grundprinciper
Diskutera hur ni arbetar, vad som är bra och vad som behöver utvecklas.

Uppdatera er webbplats.
Det ska vara lätt att hitta information om barnkonventionen och trygg idrott. Kontaktuppgifter.

Behöver ni som förening stöd i detta viktiga arbete?
Kontakta oss på RF SISU Stockholm

Bygg barns inre motivation

Här kommer en present till er som har barn som idrottar.
En filmad föreläsning som Centrum för idrottsforskning bjöd in till.

Ta fram mobilkameran och följ koden

Samtidigt passar vi på att tipsa om Centrum för idrottsforsknings två kunskapswebbar där det finns en hel del aktuell och användbar kunskap inom idrott och tränarskap. www.idrottsforskning.se www.idrottsstatistik.se

Nästa tillfälle i seminarieserien Bra barnidrott är planerat till slutet av september. Då fördjupas det i frågor kring barns delaktighet. Missa inte det tillfället.

Om du vill veta ännu mer om självbestämmande teorin (SDT) så har de en webbplats

Så här kopplar vi SDT till Barnens spelregler.

I våra utbildningar så pratar vi gärna om att självbestämmande teorin passar alldeles utmärkt in i vår värdegrund när vi stödjer autonomi, kompetens och tillhörighet.

Så varsågod! Inspelningen från Sanna Nordin Bates föreläsning ger bra och viktig kunskap om att:
Barn som…

•Har roligare

•Stannar längre

•Presterar bättre och mår bättre