Nu är det offentligt! Årets Barn- och ungdomsutmärkelser 2023 har delats ut på RF SISU Stockholms stämma.
Katarina Back, Solberga BK, tilldelas RF-SISU Stockholms utmärkelse Årets barn- och ungdomsledare 2023. – Jag blir jätteglad, helt blank! Det är så kul att få lyfta vår förenings barn- och ungdomsverksamhet, säger Katarina. Läs mer här:
Twisters Cheer Elite är årets barn- och ungdomsförening 2023. – Wow, det känns fantastiskt och jätteroligt. Vi jobbar väldigt målmedvetet och har gjort en otrolig resa, det är kul att det uppmärksammas vad vi gör, säger föreningens sportchef, Karolina Olovsson. Läs mer här:
Nomineringarna som juryn har arbetet från är: Årets Barn- och ungdomsledare, 33 nomineringar på 13 olika ledare från 7 olika SF-idrotter. Årets Barn- och ungdomsförening 27 nomineringar på 17 föreningar från 12 olika SF-idrotter.
Du kan läsa mer om alla föreningar och ledare som fått utmärkelsen sedan starten 2014 för förening och 2019 för ledarna. Där hittar du även länkarna till nomineringen. Besök hemsidan för Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU Stockholm Den kommer vara öppen hela 2023 så fundera redan nu på vilken förening eller ledare i Stockholms distrikt som du känner har förtjänat extra – ”Bra jobbat!”
Är du ledare för barn eller unga i idrott och känner dig lite vilsen i alla begrepp. Värdegrund, trygg idrott, prestationsmiljöer och barns bästa.
Här finns en föreläsning som Centrum för idrottsforskning har gett för att göra det enklare att förklara alla begrepp. Hur de kan förstås utifrån en praktisk vardag? Carolina Lundqvist, docent i psykologi och idrottsvetenskap, leg. psykoterapeut på Linköpings universitet tillsammans Göran Kenttä PhD GIH och RF, är föreläsare. Efterföljande panelsamtal är med Malin Träff, sakkunnig Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU.
Föreläsning från 2022-11-30
I föreläsningen nämns en ny webbplats för Idrottspsykologi – för prestation och hälsa, för dig som är ledare eller vårdnadshavare inom idrott. Webbplatsen kan användas för att få ökad kunskap om ämnen kopplade till idrottspsykologi, samt för att få svar på var hjälp för dina aktiva eller ditt barn finns. Du hittar den även på denna adress www.idrottspsykologi.rf.se
En annan väg till Trygg idrott och att ”leva och leda enligt Värdegrunden” är att hämta in ännu mer kunskap. Den kunskapswebben heter Skapa trygga och inkluderande miljöer.
Det ska vara lätt att göra rätt och ett kvitto på det kan vara att barnen återkommer till din träning och vågar berätta för dig hur de upplever sin idrott. Har du som tränare/ledare några bra rutiner för att prata och lyssna på dina aktiva? Om inte, du hittar många bra tips i detta inlägg.
Fundera över föreningens rutiner för hur barn fortlöpande ges möjlighet att göra sin röst hörd, uttrycka sin vilja och vara delaktiga i utformandet av verksamheten
Här kommer en present till er som har barn som idrottar. En filmad föreläsning som Centrum för idrottsforskning bjöd in till.
Ta fram mobilkameran och följ koden
Samtidigt passar vi på att tipsa om Centrum för idrottsforsknings två kunskapswebbar där det finns en hel del aktuell och användbar kunskap inom idrott och tränarskap. www.idrottsforskning.sewww.idrottsstatistik.se
Nästa tillfälle i seminarieserien Bra barnidrott är planerat till slutet av september. Då fördjupas det i frågor kring barns delaktighet. Missa inte det tillfället.
Om du vill veta ännu mer om självbestämmande teorin (SDT) så har de en webbplats
Så här kopplar vi SDT till Barnens spelregler.
I våra utbildningar så pratar vi gärna om att självbestämmande teorin passar alldeles utmärkt in i vår värdegrund när vi stödjer autonomi, kompetens och tillhörighet.
Så varsågod! Inspelningen från Sanna Nordin Bates föreläsning ger bra och viktig kunskap om att: Barn som…
För att skapa goda och trygga idrottsmiljöer med fokus på utveckling, glädje och långsiktighet behövs förståelse och kunskap. Vi inom idrotten rekommenderar organisationer som ger kunskap med utgångspunkt från barnperspektivet. Här finner du några exempel.
Tryggare tillsammans – en webbutbildning
Rädda barnen har har gjort Tryggare tillsammans – en webbutbildning. Den tar 30 minuter att genomföra och har ett bibliotek med relevant fakta. Jag har gjort den . Testa du med.
Unicef har gett ut två handböcker för idrotten
Du kan läsa dem här eller besök UNICEFs hemsida och beställ/ladda ner dem därifrån.
Friends rapport – Inte så kul med det får man tåla
”Inte kul, men det får man tåla” – så skriver ett av alla de barn som berättar om sin utsatthet för kränkningar i Friends idrottsundersökning. Nej, att utstå kränkningar och mobbning i samband med sin idrottsaktivitet är definitivt inte kul, och det är verkligen inget ett barn eller ung person ska behöva tåla. Läs mer hos Friends
Vi är idrottens utbildningsorganisation och ska vara stöd till er föreningar i Stockholmsregionen. Vi erbjuder utbildningar, föreläsningar och föreningsutveckling i Trygg idrott. Vår utbildningskalender och kontaktuppgifter till oss idrottskonsulenter.
10 mars lanserade Riksidrottsförbundet de nya riktlinjerna
Riktlinjerna innehåller fem huvudriktlinjer och ett antal konkreta insatser för att utveckla verksamheten. Här vi samlat läsning, lyssning och videos som riktlinjerna bygger på. Vi presenterar del av forskningen och de forskare som presenterade delar av riktlinjerna när de lanserades på Bosön 30-31 mars 2022
Riktlinje 1 – trygghet och riktlinje 2 – delaktighet fungerar som en slags grundplatta för de andra. Riktlinje 3 – glädje och 4 – allsidighet tar upp olika aspekter av en positiv idrottsupplevelse och framgångsrik idrottsutveckling. Riktlinje 5 – hälsa beskriver, som komplement till övriga riktlinjer, vad som är avgörande för att utövaren ska hålla sig frisk, hel och må bra i sitt idrottande över tid.
Här nedan följer varje riktlinje kopplad till relevant forskning, forskare kopplad till forskningen. Det är en blandning av läsa, lyssna och se som ska bidra till förståelsen för riktlinjerna.
Riktlinje 1: TRYGGHET
Segregationens socialpedagogiska utmaningar för en inkluderande idrott
René är filosofie doktor i etnologi och arbetar som forskare vid Mångkulturellt centrum. Hans forskning fördjupar sig i de effekter som segregation och en rasifiering av staden har på ungdomars identitetsprocesser samt vilka strategier unga utvecklar för att hantera dessa strukturer. Han har också fördjupat sig i frågor om hur organisationer kan förbättra sitt arbete mot diskriminering.
Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten
Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete och har forskat om elittennisspelares karriärslut. På uppdrag av Svenska Gymnastikförbundet gjorde han en genomlysning av ledarskapskulturen inom svensk landslagsgymnastik under åren 2012-2013. Rapporten Blod, svett och tårar rönte stor uppmärksamhet och ledde till ett förändringsarbete inom gymnastiken. Stier är också en av författarna i antologin Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott och en av grundarna av Safesport Sweden.
Riktlinje 2: DELAKTIGHET
Vår idrott – eller deras? Unga idrottares perspektiv på delaktighet
Inger arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet och är docent i pedagogik. Hon har särskilt intresserat sig för den svenska barn- och ungdomsidrotten och bidragit med viktig kunskap genom studier om bland annat; barn, ledare och föräldrar inom idrott, barnkonventionen i idrottsföreningar, att vara föräldratränare och tränarbarn, emotionella övergrepp och avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten.
Karin är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning behandlar frågor som rör barn- och ungdomsidrottens utformning i relation till barnkonventionens principer, upplevelser av selektionsprocesser samt kommersialisering i barn- och ungdomsidrott.
Idrottsrörelsen som demokratiskola: Interna och externa förväntningar i arbetet med inkludering och segregation
Andreas är ekonomie doktor och disputerade 2020 vid Åbo Akademi på avhandlingen De varumärkeskluvna – Varumärkesarbete och värdegrundsretorik i ideell och offentlig verksamhet. Han har arbetat på Ideell Arena – ett partnerskap där över ett hundra ideella organisationer samverkar för att utveckla det svenska civilsamhället och sedan 2021 ansvarar han för arbetet med forskning och utveckling (FoU) på Riksidrottsförbundet.
Magnus är professor i hälsopsykologi vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Stockholm. Hans forskning handlar bland annat om fysisk aktivitet och hälsa och motivation och beteendeförändring. Han har skrivit ett antal böcker, t ex om självkänsla och motivation, senast Motivationsrevolutionen som kom hösten 2020. Han medverkar även regelbundet i debatten utanför akademin, t ex via poddar.
“För att det är fantastiskt!”: Om glädje och hur vi främjar den inom idrotten
Sanna är docent vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm där hon undervisar och forskar i idrottspsykologi med fokus på perfektionism, motivation och talangutvecklingsfrågor. Sanna har bland annat intresserat sig för källor till och konsekvenser av perfektionism och hur vi kan använda motivationsteori (specifikt self-determination theory) som en användbar modell för att förklara hur kreativitet kan främjas, perfektionistisk oro stävjas och talangutveckling göras hållbar.
Riktlinje 4: ALLSIDIGHET
Barn och träning – Mycket av lite eller lite av mycket?
Christers forskning handlar om fysisk aktivitet, anti-doping och barnidrott. Relevant för barnidrott är bland annat en omfattande studie om den skeva fördelningen av födelsedatum inom svensk idrott, kopplat till idrottsprestation, samt bidraget i RF:s rapport Idrottens samhällsnytta som han bidrog till 2017. Christer är Umeå universitetets representant för ämnet Idrottsmedicin och precisionsmedicin relaterat till fysisk aktivitet.
Här kan de se en föreläsning från ett annat tillfälle med Christer
Early specialization, what is it and why does it matter? (Tidig specialisering, vad är det och varför spelar den roll?)
Charlotte är för närvarande doktorande vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning är främst inriktad på psykologiska faktorer med koppling till tidig specialisering inom estetisk Idrott som gymnastik och dans. Charlotte är särskilt intresserad av sambandet mellan tidig specialisering och motivation.
Riktlinje 5: HÄLSA
En kropp-självrelation i förändring. Hur barn och ungas kroppsuppfattning samspelar med fysisk aktivitet
Carolina Lunde är docent i psykologi och verksam som forskare vid Göteborgs universitet samt Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hennes forskning grundar sig i utvecklingspsykologiska perspektiv och metoder, och rör bland annat hur ungas förhållningssätt till kroppen påverkar hur de känner inför fysisk aktivitet, träning och idrottande.
Julia är biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2020 med en avhandling om smärta och dess relation till hälsa, fysisk prestationsförmåga och fysisk mognad hos ungdomar som går på ett idrottshögstadium. Smärta är ett vanligt problem hos barn och ungdomar och smärta i unga år riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Julia kommer presentera resultat från avhandlingen samt belysa det biopsykosociala perspektivet av smärta.
Indelning efter ålder och ambition (presenterades inte utifrån riktlinje)
Bio-banding och betydelse av biologisk mognad i ungdomsidrott
Tommy är docent i fysiologi vid Karolinska Institutet och bedriver forskning i träningsfysiologi med fokus på skelettmuskelns anpassning till träning. De senaste åren har Tommy intresserat sig för betydelsen av biologisk mognad inom idrotten. Han samarbetar både med Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet i projekt som syftar till att kartlägga vilken betydelsevariation i biologisk mognad har för bland annat spelarutveckling, lagindelning och selektering.
Hur identifieras ambition och vilka metoder kommer med den definitionen?
Magnus är filosofie doktor i barn och ungdomsvetenskap och arbetar som universitetslektor på Stockholms universitet. Hans forskning har under flera år belyst och problematiserat frågor om urval och selektering inom barn och ungdomsidrott, ofta med en utgångspunkt i barnens och ungdomarnas egna perspektiv och erfarenheter.
Vi på RF SISU Stockholm kommer att fortsätta arbetet med att sprida kunskapen kring de nya riktlinjerna. Kontakta oss gärna om du är intresserad av det arbetet.
Så länge det är kul med idrott stannar vi kvar, så länge vi är kvar fortsätter vi att utvecklas.
Hur kan vi skapa trygga, hållbara idrottsmiljöer?
Användningsområdet av våldspyramiden i en idrottskontext finns för att göra det tydligt på vad, vem och hur vi ska agera. Jämförelsen med andra ”skador” kan bidra till förståelsen. Vi skulle aldrig få för oss att börja undersöka ett eventuellt brott på ryggraden eller nacken, då vet vi ”rör inget” och lämna över till de professionella. Men när det handlar om beteenden så är osäkerheten och därmed bristen på rätt agerande vanligare. Med hjälp av dessa bilder kan det bli tydligare. Följ med på resonemanget nedan!
Hur och vem hanterar andra ”skador”?
Andra skador på som kan inträffa i idrotten. Hur och vem tar hand om dem?
Skrubbsår och likande det fixar vi genom tränare och vårdnadshavare. Nästa nivå med t.ex. stukning, sårskador kan vi genom utbildning hantera inom idrotten och kanske inte behöver uppsöka vård. Mitten på pyramiden behöver råd och stöd av sjukvård (1177) Näst högsta behöver till sjukhus, men kanske inte med ambulans utan vi kan skjutsa dit den skadade. Den översta nivån RÖR INGET (ev. stabilisera) Ring 112 eller 114 14 personen behöver akut vård.
Hur ska våldspyramiden användas?
Våldspyramiden är inte vetenskapligt fastställd utan endast ett sätt att visualisera en möjlig eskalering av ett oönskat beteende och belyser vikten av att ta tag i problemet så tidigt som möjligt. För att kunna agera när något händer finns ett antal olika regelverk att luta sig mot:
Våldspyramiden som stöd i arbetet med Trygg idrott
Nedersta delen i våldspyramiden.
Det är här i föreningen som arbetet med att skapa trygga idrottsmiljöer är både viktigt men kanske också svårt. När någons beteende ”skaver” så är det genom samtal vi utvecklar och förändrar beteenden.
I denna del ryms RFs riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott och specialidrotternas (SF) egna riktlinjer
Om en vuxens beteende skadar, kränker eller bara ”inte är kul/tryggt” så ska och kan vi ta tillbaka förtroendet. Det är ingen rättighet att vara ledare i svensk idrott, läs gärna Idrotten Vill sid 9 Att ta tillbaka förtroendet ska inte bara ses som personliga bedömningar utan är idrottens skyddsansvar för barn och ungas rätt till en trygg idrottsmiljö.
Utanför idrottens Värdegrund och kan även vara brott om svensk lag eller omsorgsbrist för barn.
Nu är det inte längre idrott och vi har skyldighet att agera, allra helst om barn är inblandade ( art 19 i BK)
Det viktigaste att tänka på här är att vi anmäler vår ”oro” att brott har begåtts eller att barn far illa”. Vi behöver inte med all säkerhet veta! Det är nu jämförelsen med ”brott på ryggraden eller nacken” ska användas. Börja inte undersöka eller utreda! Det är polisens och socialtjänstens sak att göra! Vi ska lämna över vår ”oro” till de med kompetens och ansvar för denna typ av brott.
Vad är egentligen sanningen bakom missförståndet att barn att det sägs barn inte får tävla.
Det är flera år sedan besluten att ta bort resultattabeller ur barnverksamheten lanserades. Fortfarande så hörs röster som säger att idrotten förbjudit barn att tävla. Det är alltså inte resultatet av enskilda matcher/tävlingar som tagits bort utan att resultaten samlas på hög för att flera månader senare utse vinnare.
Barn ska inte jämföras med varandra, barn utvecklas i olika takt.
Det betyder inte att de inte kan vill eller kan tävla.
Barn som gillar att mäta sig med varandra gör det hela tiden. De mäter och jämför och barn vet precis Vem som suger eller duger. Det är därför vi vuxna måste stötta barn i att alla utvecklas i olika takt och är bra på olika saker.
Så nej, det är inte förbjudet att tävla och mäta framgång i prestationerna.
Men resultatet ska stå i relation till vad ni velat utveckla, som lag eller som individ. Att mäta framgång är betydligt mer komplext än att samla resultat på hög under en viss tidsperiod. Det säger inget om hur bra ett lag är bara för att de vinner med 12-0 och det säger inget om utvecklingen i det laget som förlorar med 0-12 heller.
Nedan finns några exempel på vad som kan utvecklas. Både på lag- och individnivå. Inom idrotten pratar vi om idrottslig, fysisk, psykisk och social utveckling. Att vara kunnig inom sin idrott har länge varit det som i första efterfrågats som kompetens hos tränare. Här har varje idrott sina utbildningar för gå från nybörjare till van utövare.
Att förstå att utveckla barn styrka och kondition (fysiska förmågor) vet nog de flesta tränare att de också behöver ha kompetens inom. Här finns idrottsövergripande utbildningar och även specifika för varje idrott beroende på fysiska krav. (Och nej! Idioten är inte nödvändig att kunna eller föra vidare till nya generationer)
Men sen då.
Barns psykiska förmågor, har tränare i allmänhet koll på hur barn utvecklas känslomässigt eller vilka känslor som är ok att visa? Den psykiska förmågan är ju till ”syvende och sist” det som avgör hur väl du kan använda din idrottsliga och fysiska förmåga. Och ändå så är det fortfarande eftersatt att prata om ”hur känns det”? På seniornivå har idrottspsykologer mycket att ”jobba ikapp” sånt som kunde pratats om från början.
Den sociala förmågan?
Om gruppen som du tränar mer blir till konkurrenter än träningskompisar som stöttar. Hur skapas då en utvecklingsorienterad miljö för barn om de hela tiden ska slåss om sin plats i gruppen eller tränarens uppmärksamhet?
För att förstå att det går att både vara konkurrenter på tävlingen och bästa vänner så är det bara att följa elitidrotten på seniornivå. T.ex. stavhopp eller hopplandslaget i ridsport. Att stötta varandra till utveckling, det är social kompetens. Att kunna ta plats, men också att kunna lämna plats.
Så nej! Det är inte tävlingen som är förbjuden! Det är att jämföra barn med varandra med konsekvensen att en del känner att de ”suger” och därför lämnar idrotten med lägre självförtroende än de kom till idrotten med som är förbjudet.
Det är däremot helt ok att uppmana till att tävla med sina egna prestationer. Du kan fortfarande komma sist men vara sjukt mycket bättre än förra gången och du kan komma först men ”latat dig” och slutat utvecklas. Du kan ha vågat mer än tidigare, du kan har varit snällare och mer empatisk än tidigare o.s.v.
Så du som har med barn att göra – du kan se utveckling på så många plan – bara du är uppmärksam.
Här kommer även ett Pod-tips med forskning på ämnet.
I Idrotten Vill förklaras det bl.a. såhär Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter.
I Barnensspelregler Regel 2 – Alla barn har rätt att träna och utvecklas på sina villkor, kan du läsa barnens version av sina rättigheter i idrotten.
Barnperspektiv
Kan förklaras som att vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar över hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem. Det kan även förstås genom att vi har riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. För att veta vad som är bra för barn tar vi hjälp av bl.a. hjälp forskning och kunniga inom varje idrott som anpassar idrotten för barn. Eftersom barn inte är små kopior av vuxna.
För att få ett barnens perspektiv krävs även att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem och hör hur de ser på beslut och verksamheter. Här har vi en stor utvecklingspotential. Genom att börja lyssna på barn för att höra om de tycker vi vuxna lyckats sätta oss in i barnperspektivet.
Ett barns perspektiv
Barn är unika och självständiga individer med egna synsätt och uppfattningar.
Barnensspelregel 1 – Alla barn är lika mycket värda och ska behandlas med respekt.
Rörelseförståelse.
Har idrotten förståelse för barns behov? I rörelseförståelse fokuserar vi på idrottsliga, fysiska, psykiska och sociala förmågor och hur vi ska stötta i utvecklingen av dem. Barn, och vuxna med för den delen, behöver dessa förmågor inom idrotten.
Vad skapar lust eller med ett annat ord, motivation? Det är i detta som rörelseförståelse kommer in. Att kunna förstå barns behov och vad som skapar motivation eller avsaknad av motivation. Fråga vad de tycker är kul, vad de tycker de är bra på och vad de vill göra mer av. Ibland kanske motivationen saknas för det sociala är svårt. Bara att få och kunna ha kul, ”flamsa” ihop med sina idrottskompisar, är utveckling och därför fyller det faktiskt också en funktion i barns utveckling o.s.v. En del barn har det lätt för socialt samspel och andra behöver hjälp. Vi föds inte med empati, det får vi träna på tillsammans. Ja, ni fattar, allt som händer när vi är med barn – är utvecklande på något sätt. Vi behöver bara förstå hur.
Du är viktig som ledare för att barn ska känna: Jag kan! Jag vill! Jag vågar! Du som ledare påverkar barnens lust till idrott när du förstår deras behov.
Till sist och som alltid, vi finns här om du behöver fylla på med kunskap.
Har funderat ett tag på vilken ingång jag ska ta för att, återigen, prata om fördelen med att göra barn och unga delaktiga i sin idrott. Jag får göra som jag brukar, använda barn att förklara sitt perspektiv. Vi börjar med att lyssna på barnen.
Ett citat från boken: Genom deras (barns) delaktighet och inflytande kan självkänslan stärkas, deras handlingsutrymme i förhållande till sitt eget liv öka, och många upplever större tillit till vuxna. Tänk det omvända! Barn får inte får komma till tals, blir inte sedda på träningen eller får berätta om vad det tycker är svårt, vad är lätt och vad vill de göra mer av. Ingen vuxen skulle förmodligen stå ut med att inte få bli sedd, inte bli tilltalad säga sitt eller ens bestämma över sitt eget liv.
Har du koll på hur du uppfattas?
Är det någon av alla tränare, ledare eller coacher som inte vill veta om de är omtyckta, bra på att förklara, bra på att lyssna och är en vuxen som barn kan lita på?
Genom att lyssna på barnen. Göra dem delaktiga genom att ställa frågor och igen, lyssna. På så sätt tränar vi barn i att bli engagerade och motiverade. Vuxna får då också ett kvitto på om barnen vill och kan prata med oss. Om de känner tillit.
Har du barns förtroende?
Vi pratar ofta om ”förtroendeuppdrag” inom idrotten. Men har vi barnens förtroende? Våga visa dig nyfiken och ”ovetande” om t.ex. hur en rolig träning kan se ut. Ett nytt stärkt ledarskap guidar barn och unga framåt. Genom att fråga; Hur kändes det där? Vad vill du göra mer av? Vad vill du att jag hjälper dig med? Eller vilka frågor skulle du ställa? Du kan skapa ett ”förtroende” genom att visa att du är intresserad av vad de du tränar har att säga.
Det är alltså helt ok att visa att man inte kan allt och har svar på alla frågor. Be barnen om hjälp att hitta lösningar och du kommer att bli en ”barnsäker” ledare som skapar framtidens stjärnor genom att vara ”här och nu” och förtjäna barnens förtroende.
Det är tillsammans vi skapar framtidens idrott. Och just det! Du vet att vi gärna hjälper till!
. Testa du med. 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.