Att vuxna kontaktar barn i sexuellt syfte sker i samhället, framför allt på nätet. Och det kan ske av ledare i idrottsföreningar.
Idrottsrörelsen ska inte utreda eventuella sexualbrott mot barn, det är inte vår uppgift! Det betyder inte att vi är utan ansvar eller verktyg att säkerställa att barn- och ungdomsidrotten inte är en ”öppen fiskdamm” för denna typ av brottslingar.
Informera barn om vad som räknas som sexualbrott räcker inte, även om det också är en del i det förebyggande arbetet, vi behöver förstå att de som begår denna typ av brott ofta knyter en kontakt som bygger på omsorg och ”snällhet” sen fortsätter det med grooming, som brottet heter.
Barn under 15 år kan inte ge samtycke och även om de är över 15 år så kan det betecknas som olämpligt. Ibland är barn med på att skicka bilder, de tycker att det är spännande och de får bekräftelse. En vanlig offermyt är att man blir tvingad, hotad och utpressad till att skicka bilder. Och ofta är det så, men inte alltid. DET gör att barnen inte förstår eller inser att de är utsatta och därför måste samhället, idrottsvärlden och vuxna prata med barn om detta. Annars spär vi på bilden om hur sexualbrott går till. Det finns flera fall när de som begått brottet sagt att ”hen ville ju” men när man är bara 14 år kan man inte ge samtycke. Därför är det viktigt att veta att barn under 15 år inte kan ge samtycke. Läs mer om: Vad säger lagen om barn under 15 år och samtycke
Skuld och skam är begrepp som behöver förstås i detta sammanhang. Det finns flera vittnesmål om att aktiva anmäler först efter avslutad karriär i rädsla av att få sin idrottssatsning omintetgjord av sin våldsutövare.
Hur ser en förövare ut?
Det inte är ovanligt med föreställningar och myter om vilka personerna bakom brotten är. Det kan vara en helt vanlig person. I det förebyggande arbetet är det viktigt med kunskapshöjande insatser om vem eller vilka dessa personer är. Vi behöver förstå stigmat kring dessa frågor för att sedan, på allvar, säkerställa att vi arbetar förebyggande och agerar när misstanke finns.
I detta blogginlägg finns läshänvisningar till våra stadgar och riktlinjer som ger stöd till styrelser att agera för barns rätt till en trygg idrott.
Idrotten Vill
I Idrotten Vill under Ledarskapet finns följande text: Ledarrollen är ett förtroendeuppdrag som enbart kan innehas av den som andra, det vill säga de som utser och de som ska ledas, har förtroende för. Att vara ledare är ingen rättighet – det är en roll som ledaren tilldelas i förtroende. Om förtroendet av någon anledning förbrukats och bedömningen är att det inte går att återskapa, ska ledaren skiljas från sitt uppdrag. När ledarrollen handlar om ledarskap för barn är det vuxnas ansvar att säkerställa att ledarna har det förtroende som krävs.
Riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott
I Riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott under riktlinje 1 Skapa trygg och välkomnande miljöer finns följande text: Till exempel (Barnkonventionen) artikel 19 som poängterar att barn och unga ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Denna rätt till skydd och vikten av en trygg miljö understryks i idrottens värdegrundsprinciper om rent spel och glädje och gemenskap.
Skapa trygga idrottsmiljöer
I Att skapa trygga idrottsmiljöer finns denna text på sid 20 under registerutdrag. Om registerutdraget inte är tomt Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbete med barn inte är lämpligt med den historiken. Behöver ni stöd i detta samtal kan RF/SISU-distrikten, eller RF:s idrottsombudsman, vara till hjälp. För övriga brott kan de av styrelsen utsedda öppna upp för en dialog i föreningen och med personen i fråga om lämpligheten med att arbeta med barn.
Svensk idrotts stadgar
När Svensk domstol har fastställt en skuldfråga är den vägledande för idrottsrörelsen och våra beslutande organ. Bryter den anmälda även mot våra stadgar och värdegrunden kan personen även anmälas till bestraffning enligt Kap 14 i stadgarna, i synnerhet om brottet har begåtts i anslutning till idrotten eller skadar idrottens anseende. Varför ta upp detta i denna tråd om rätten att vara ledare? Jo för att, ansvaret att ta och ge förtroendeuppdrag ska alltid tas med utgångspunkt i barns rätt till en trygg idrott. Utdrag ur belastningsregistret ska inte ses som personliga bedömningar utan är vårt skyddsansvar för barn.
Välkommen att kontakta oss på RF SISU Stockholm så hjälper vi dig och din förening.
Gymnastikens fader Ling kanske kan anses som förälder till en idrott men annars? Som vårdnadshavare till ett barn som är med i föreningsidrott, vilket de flesta väljer för sina barn, kan det vara bra att ha koll på sitt engagemang för sitt barn och idrotten. Du är vårdnadshavare till ditt barn, inte till idrotten eller föreningen. Idrottsrörelsen bygger på engagemang, i många fall helt ideellt och absolut nödvändigt för att hålla igång den stora apparaten som det innebär att vara Sveriges största folkrörelse. Anledning och motivation till att föreningsidrotten är valet för så många skiljer sig som bekant åt.
Frivillighet!
Att delta i föreningsdriven idrott bygger på frivillighet och lust, för de flesta i alla fall. Har du som vårdnadshavare koll på ditt barns lust och motivation till idrott? Hur stöttar du ditt barn?
Idrottens verksamhetsidé (RF) lyder, ”Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet”. Det betyder att föreningarna inte bara har en familjs barn att ta hänsyn till utan alla barn i föreningen. Det är tyvärr inte ovanligt att föreningsledare, både styrelse och tränare, lägger åtskilligt med tid och energi att förklara det för missnöjda vårdnadshavare. Det är tyvärr inte heller ovanligt att hot och hat riktas mot de vuxna som är satta att ”ta hand om våra barn” i idrotten. Som vårdnadshavare till ditt/dina barn, är det avgörande att förstå att idrotten inte bara är din att styra över efter egna önskemål.
Vart kan du vända dig med dina funderingar och frågor kring ditt barns idrottande?
Du kan välja att läsa på om ”Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott” och ta del av forskning och beprövad erfarenhet kring barn och ungas idrottande. När du tagit del av RFs riktlinjer kan du gå vidare och läsa om hur ditt barns idrottsförbund har omsatt dem i sin verksamhet, för de flesta idrotter har egna riktlinjer. Idrottsförbunden har med hänsyn till barn och ungdomars rätt till utveckling, idrottsligt, fysiskt, psykiskt och socialt, sammanställt hur just den idrotten kan göra det bästa möjliga för ditt barn.
Hur vårdnadshavare stötta både sina barn och föreningen?
Innan du väljer idrott och förening för dina barn så är det en god idé att sätta sig in i föreningens vision, verksamhetsidé och värdegrund. Läs gärna stadgarna för att veta vad du har för rättigheter och skyldigheter. Bidra gärna till föreningens verksamhet för den bygger oftast på ideella krafter och du kan bidra med ditt engagemang på ett positivt sätt. Blir du som vårdnadshavare medlem? Eller bara ditt barn? Medlem i föreningen är barnet XX och vårdnadshavarna omfattas av stadgar, regler och riktlinjer som Svensk idrott lever under, som biträde för sin omyndiga barn. För de underåriga är den rättsliga utgångpunkten, enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) att de är omyndiga och saknas rättslig handlingsförmåga. I stället är det den omyndiges förmyndare, normalt dennes föräldrar, som företräder den omyndige och med bindande verkan ingår rättshandlingar på dennes vägnar. Det är således viktigt att idrottsliga överenskommelser, som till exempel om medlemskap i en idrottsförening, med en minderårig ingås med dennes förmyndares godkännande. Ett sådant avtal är som huvudregel bindande. Läshänvisning: Kan omyndiga avtala om medlemskap i en idrottsförening?
Hänsyn ska alltså tas från flera olika perspektiv.
Det perspektivet som allt för ofta glöms är barnens! Hur upplever barn att vuxna ”går bananas” kring deras fritidssysselsättning med kompisar, för det är faktiskt vad det är.
Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Vi behöver vara uppmärksamma på att barn inte känner press för att familjen lägger ”massa tid och pengar” på deras idrott. Barn kan också känna press av att tränare/ledare har satsat på dem, att de behöver ”ge tillbaka till idrotten”. Hur ska barn känna sig trygga med sin idrott om det riskerar att galet bland de vuxna omkring dem. Det finns allt för många vittnesmål om helt oacceptabelt beteende av vuxna kring barns idrott.
Det finns förstås massa andra sidor av myntet med barn och ungas idrottande som är underbart, positivt, stärkande och ger en meningsfull fritid. Till och med livslångt idrottande för en del. Men engagemanget får aldrig gå ut över barns bästa.
Det är vi tillsammans som skapar trygga idrottsmiljöer.
Så nästa gång du ser eller hör någon som glömmer bort sig och beter sig, be dem ta ett par djupa andetag, gå en sväng och fundera på hur ditt engagemang kan bli positivt. Både för ditt barn, alla andra barn och den föreningen ni valt.
Sist och absolut inte minst. Stort tack till er alla som lägger er tid på våra barn och deras framtid. Ni är så värdefulla.
Att misslyckas är en naturlig del av livet, och viktigt för att en ska lära sig. Hur behöver ledare, och andra vuxna kring våra aktiva, bete sig för att skapa en psykologiskt trygg idrottsmiljö?
Hur gör vi när det inte går som det är tänkt för våra aktiva? Träna på att hantera känslorna som uppstår vid ”misslyckanden”. Genom att öva på att hantera misslyckanden kan barnet bygga upp ett större mod och självförtroende. Berätta att vi övar inte bara på idrott utan på att ”prova igen” när det inte gått som vi tänkt oss. Några tips på vägen. Det viktigt att visa förståelse och empati. Berätta för barnet att det är helt normalt att misslyckas ibland och att alla gör det. Berätta att misslyckanden kan vara en läroprocess. Berätta att varje gång de misslyckas lär de sig något som hjälper dem att göra det bättre nästa gång. Dela gärna med dig av ett av dina egna misslyckanden! Fråga vilket stöd de vill ha av dig. Hjälp barnet att utveckla en positiv självbild. Berätta och visa att deras värde som person inte är baserat på deras prestationer eller förmåga att lyckas. Försök att fokusera på deras styrkor och på det som de är bra på. Prata om att även tålamod behöver tränas. Ge barnet en ”lagom svår” uppgift med möjlighet att öva på att hantera misslyckanden på ett positivt sätt. Fråga vilket stöd de vill ha av dig och sina idrottskompisar.
Det är också bra att komma ihåg att idrottens struktur många gånger fokuserar på resultatet och jämförelser med andra. När det gäller barn och unga så är vårt fokus att de ska bara jämföra med sin egen förmåga och utveckling – inte tävla mot sin idrottskompisar utan med dem. Vuxna elitidrottare på världsklassnivå klarar av att vara kompisar och ”peppa varandra”. Vill inte du också vara en trygg och peppig förebild du med?
Och om du som ledare känner att du ”misslyckats” vem pratar du med? Kontakta oss på RF SISU Stockholm om du behöver fylla på kunskapen.
Nu är det offentligt! Årets Barn- och ungdomsutmärkelser 2023 har delats ut på RF SISU Stockholms stämma.
Katarina Back, Solberga BK, tilldelas RF-SISU Stockholms utmärkelse Årets barn- och ungdomsledare 2023. – Jag blir jätteglad, helt blank! Det är så kul att få lyfta vår förenings barn- och ungdomsverksamhet, säger Katarina. Läs mer här:
Twisters Cheer Elite är årets barn- och ungdomsförening 2023. – Wow, det känns fantastiskt och jätteroligt. Vi jobbar väldigt målmedvetet och har gjort en otrolig resa, det är kul att det uppmärksammas vad vi gör, säger föreningens sportchef, Karolina Olovsson. Läs mer här:
Nomineringarna som juryn har arbetet från är: Årets Barn- och ungdomsledare, 33 nomineringar på 13 olika ledare från 7 olika SF-idrotter. Årets Barn- och ungdomsförening 27 nomineringar på 17 föreningar från 12 olika SF-idrotter.
Du kan läsa mer om alla föreningar och ledare som fått utmärkelsen sedan starten 2014 för förening och 2019 för ledarna. Där hittar du även länkarna till nomineringen. Besök hemsidan för Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU Stockholm Den kommer vara öppen hela 2023 så fundera redan nu på vilken förening eller ledare i Stockholms distrikt som du känner har förtjänat extra – ”Bra jobbat!”
Är du ledare för barn eller unga i idrott och känner dig lite vilsen i alla begrepp. Värdegrund, trygg idrott, prestationsmiljöer och barns bästa.
Här finns en föreläsning som Centrum för idrottsforskning har gett för att göra det enklare att förklara alla begrepp. Hur de kan förstås utifrån en praktisk vardag? Carolina Lundqvist, docent i psykologi och idrottsvetenskap, leg. psykoterapeut på Linköpings universitet tillsammans Göran Kenttä PhD GIH och RF, är föreläsare. Efterföljande panelsamtal är med Malin Träff, sakkunnig Barn- och ungdomsidrott hos RF SISU.
Föreläsning från 2022-11-30
I föreläsningen nämns en ny webbplats för Idrottspsykologi – för prestation och hälsa, för dig som är ledare eller vårdnadshavare inom idrott. Webbplatsen kan användas för att få ökad kunskap om ämnen kopplade till idrottspsykologi, samt för att få svar på var hjälp för dina aktiva eller ditt barn finns. Du hittar den även på denna adress www.idrottspsykologi.rf.se
En annan väg till Trygg idrott och att ”leva och leda enligt Värdegrunden” är att hämta in ännu mer kunskap. Den kunskapswebben heter Skapa trygga och inkluderande miljöer.
Det ska vara lätt att göra rätt och ett kvitto på det kan vara att barnen återkommer till din träning och vågar berätta för dig hur de upplever sin idrott. Har du som tränare/ledare några bra rutiner för att prata och lyssna på dina aktiva? Om inte, du hittar många bra tips i detta inlägg.
Fundera över föreningens rutiner för hur barn fortlöpande ges möjlighet att göra sin röst hörd, uttrycka sin vilja och vara delaktiga i utformandet av verksamheten
Här kommer en present till er som har barn som idrottar. En filmad föreläsning som Centrum för idrottsforskning bjöd in till.
Ta fram mobilkameran och följ koden
Samtidigt passar vi på att tipsa om Centrum för idrottsforsknings två kunskapswebbar där det finns en hel del aktuell och användbar kunskap inom idrott och tränarskap. www.idrottsforskning.sewww.idrottsstatistik.se
Nästa tillfälle i seminarieserien Bra barnidrott är planerat till slutet av september. Då fördjupas det i frågor kring barns delaktighet. Missa inte det tillfället.
Om du vill veta ännu mer om självbestämmande teorin (SDT) så har de en webbplats
Så här kopplar vi SDT till Barnens spelregler.
I våra utbildningar så pratar vi gärna om att självbestämmande teorin passar alldeles utmärkt in i vår värdegrund när vi stödjer autonomi, kompetens och tillhörighet.
Så varsågod! Inspelningen från Sanna Nordin Bates föreläsning ger bra och viktig kunskap om att: Barn som…
För att skapa goda och trygga idrottsmiljöer med fokus på utveckling, glädje och långsiktighet behövs förståelse och kunskap. Vi inom idrotten rekommenderar organisationer som ger kunskap med utgångspunkt från barnperspektivet. Här finner du några exempel.
Tryggare tillsammans – en webbutbildning
Rädda barnen har har gjort Tryggare tillsammans – en webbutbildning. Den tar 30 minuter att genomföra och har ett bibliotek med relevant fakta. Jag har gjort den . Testa du med.
Unicef har gett ut två handböcker för idrotten
Du kan läsa dem här eller besök UNICEFs hemsida och beställ/ladda ner dem därifrån.
Friends rapport – Inte så kul med det får man tåla
”Inte kul, men det får man tåla” – så skriver ett av alla de barn som berättar om sin utsatthet för kränkningar i Friends idrottsundersökning. Nej, att utstå kränkningar och mobbning i samband med sin idrottsaktivitet är definitivt inte kul, och det är verkligen inget ett barn eller ung person ska behöva tåla. Läs mer hos Friends
Vi är idrottens utbildningsorganisation och ska vara stöd till er föreningar i Stockholmsregionen. Vi erbjuder utbildningar, föreläsningar och föreningsutveckling i Trygg idrott. Vår utbildningskalender och kontaktuppgifter till oss idrottskonsulenter.
10 mars lanserade Riksidrottsförbundet de nya riktlinjerna
Riktlinjerna innehåller fem huvudriktlinjer och ett antal konkreta insatser för att utveckla verksamheten. Här vi samlat läsning, lyssning och videos som riktlinjerna bygger på. Vi presenterar del av forskningen och de forskare som presenterade delar av riktlinjerna när de lanserades på Bosön 30-31 mars 2022
Riktlinje 1 – trygghet och riktlinje 2 – delaktighet fungerar som en slags grundplatta för de andra. Riktlinje 3 – glädje och 4 – allsidighet tar upp olika aspekter av en positiv idrottsupplevelse och framgångsrik idrottsutveckling. Riktlinje 5 – hälsa beskriver, som komplement till övriga riktlinjer, vad som är avgörande för att utövaren ska hålla sig frisk, hel och må bra i sitt idrottande över tid.
Här nedan följer varje riktlinje kopplad till relevant forskning, forskare kopplad till forskningen. Det är en blandning av läsa, lyssna och se som ska bidra till förståelsen för riktlinjerna.
Riktlinje 1: TRYGGHET
Segregationens socialpedagogiska utmaningar för en inkluderande idrott
René är filosofie doktor i etnologi och arbetar som forskare vid Mångkulturellt centrum. Hans forskning fördjupar sig i de effekter som segregation och en rasifiering av staden har på ungdomars identitetsprocesser samt vilka strategier unga utvecklar för att hantera dessa strukturer. Han har också fördjupat sig i frågor om hur organisationer kan förbättra sitt arbete mot diskriminering.
Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten
Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete och har forskat om elittennisspelares karriärslut. På uppdrag av Svenska Gymnastikförbundet gjorde han en genomlysning av ledarskapskulturen inom svensk landslagsgymnastik under åren 2012-2013. Rapporten Blod, svett och tårar rönte stor uppmärksamhet och ledde till ett förändringsarbete inom gymnastiken. Stier är också en av författarna i antologin Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott och en av grundarna av Safesport Sweden.
Riktlinje 2: DELAKTIGHET
Vår idrott – eller deras? Unga idrottares perspektiv på delaktighet
Inger arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet och är docent i pedagogik. Hon har särskilt intresserat sig för den svenska barn- och ungdomsidrotten och bidragit med viktig kunskap genom studier om bland annat; barn, ledare och föräldrar inom idrott, barnkonventionen i idrottsföreningar, att vara föräldratränare och tränarbarn, emotionella övergrepp och avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten.
Karin är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning behandlar frågor som rör barn- och ungdomsidrottens utformning i relation till barnkonventionens principer, upplevelser av selektionsprocesser samt kommersialisering i barn- och ungdomsidrott.
Idrottsrörelsen som demokratiskola: Interna och externa förväntningar i arbetet med inkludering och segregation
Andreas är ekonomie doktor och disputerade 2020 vid Åbo Akademi på avhandlingen De varumärkeskluvna – Varumärkesarbete och värdegrundsretorik i ideell och offentlig verksamhet. Han har arbetat på Ideell Arena – ett partnerskap där över ett hundra ideella organisationer samverkar för att utveckla det svenska civilsamhället och sedan 2021 ansvarar han för arbetet med forskning och utveckling (FoU) på Riksidrottsförbundet.
Magnus är professor i hälsopsykologi vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Stockholm. Hans forskning handlar bland annat om fysisk aktivitet och hälsa och motivation och beteendeförändring. Han har skrivit ett antal böcker, t ex om självkänsla och motivation, senast Motivationsrevolutionen som kom hösten 2020. Han medverkar även regelbundet i debatten utanför akademin, t ex via poddar.
“För att det är fantastiskt!”: Om glädje och hur vi främjar den inom idrotten
Sanna är docent vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm där hon undervisar och forskar i idrottspsykologi med fokus på perfektionism, motivation och talangutvecklingsfrågor. Sanna har bland annat intresserat sig för källor till och konsekvenser av perfektionism och hur vi kan använda motivationsteori (specifikt self-determination theory) som en användbar modell för att förklara hur kreativitet kan främjas, perfektionistisk oro stävjas och talangutveckling göras hållbar.
Riktlinje 4: ALLSIDIGHET
Barn och träning – Mycket av lite eller lite av mycket?
Christers forskning handlar om fysisk aktivitet, anti-doping och barnidrott. Relevant för barnidrott är bland annat en omfattande studie om den skeva fördelningen av födelsedatum inom svensk idrott, kopplat till idrottsprestation, samt bidraget i RF:s rapport Idrottens samhällsnytta som han bidrog till 2017. Christer är Umeå universitetets representant för ämnet Idrottsmedicin och precisionsmedicin relaterat till fysisk aktivitet.
Här kan de se en föreläsning från ett annat tillfälle med Christer
Early specialization, what is it and why does it matter? (Tidig specialisering, vad är det och varför spelar den roll?)
Charlotte är för närvarande doktorande vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning är främst inriktad på psykologiska faktorer med koppling till tidig specialisering inom estetisk Idrott som gymnastik och dans. Charlotte är särskilt intresserad av sambandet mellan tidig specialisering och motivation.
Riktlinje 5: HÄLSA
En kropp-självrelation i förändring. Hur barn och ungas kroppsuppfattning samspelar med fysisk aktivitet
Carolina Lunde är docent i psykologi och verksam som forskare vid Göteborgs universitet samt Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hennes forskning grundar sig i utvecklingspsykologiska perspektiv och metoder, och rör bland annat hur ungas förhållningssätt till kroppen påverkar hur de känner inför fysisk aktivitet, träning och idrottande.
Julia är biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2020 med en avhandling om smärta och dess relation till hälsa, fysisk prestationsförmåga och fysisk mognad hos ungdomar som går på ett idrottshögstadium. Smärta är ett vanligt problem hos barn och ungdomar och smärta i unga år riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Julia kommer presentera resultat från avhandlingen samt belysa det biopsykosociala perspektivet av smärta.
Indelning efter ålder och ambition (presenterades inte utifrån riktlinje)
Bio-banding och betydelse av biologisk mognad i ungdomsidrott
Tommy är docent i fysiologi vid Karolinska Institutet och bedriver forskning i träningsfysiologi med fokus på skelettmuskelns anpassning till träning. De senaste åren har Tommy intresserat sig för betydelsen av biologisk mognad inom idrotten. Han samarbetar både med Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet i projekt som syftar till att kartlägga vilken betydelsevariation i biologisk mognad har för bland annat spelarutveckling, lagindelning och selektering.
Hur identifieras ambition och vilka metoder kommer med den definitionen?
Magnus är filosofie doktor i barn och ungdomsvetenskap och arbetar som universitetslektor på Stockholms universitet. Hans forskning har under flera år belyst och problematiserat frågor om urval och selektering inom barn och ungdomsidrott, ofta med en utgångspunkt i barnens och ungdomarnas egna perspektiv och erfarenheter.
Vi på RF SISU Stockholm kommer att fortsätta arbetet med att sprida kunskapen kring de nya riktlinjerna. Kontakta oss gärna om du är intresserad av det arbetet.
. Testa du med. 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.