Kategoriarkiv: Idrottare 8-12 år

Uppdrag – rädda barnen.

Uppdrag Granskning (SVT) avslöjar återigen att sexuellt ofredande har skett av idrottsledare med ”tillgång” till våra unga aktiva.
Hur många gånger ska det få ske?
När stormen har lagt sig igen, vilket den gör alldeles för fort, lunkar vuxna vidare i vardagen. Sedan händer det igen och alla är överens om att de är förfärligt och oacceptabelt.
Hur många gånger ska vi för höra, men han (det är oftast en han) som verkade så snäll och trevlig. Han som var så kunnig i idrotten och omtyckt av barnen! Ja, självklart är det så. Ingen normalt funtad vuxen skulle ju lämna sina barn till en dreglande, skum och otäck person. Det går alltså inte att se på utsidan om någon är kapabel att begå brott mot barn. Det finns inga synliga karaktärsdrag som gör att vi kan se vem skurken är. Det är beteenden och riskmiljöer vi behöver vara uppmärksamma på. OCH vi måste prata med barnen om vad det är som sker.

Så hur pratar du med barn och unga om sexuella ofredanden, övergrepp och andra brott som barn kan utsättas för? Vad gäller sexualbrott så är barn kanske inte medvetna om vad de utsätts för. De kan känna skuld över att den som utsätter dem kommer att ”straffas”. Hjälpen finns, både för vuxna som känner oro att barn far illa och för barn som behöver vuxna att prata med.

Här kommer några tips.

>>> Regel 4
Vi har alla ansvar för att se till att barn & unga får en utvecklas i en trygg idrottsmiljö. Läs om vad som är sexuella övergrepp  i Skapa trygga idrottsmiljöer sid.10-13  eller i UNICEF Handbok för idrottsledare sid. 63-65

Titta gärna tillsammans med ditt barn eller din grupp du ansvarar för och prata om vad filmen handlar om.
Mer tips om hur du kan prata med ditt barn om du är förälder.

Vill du och din förening ha hjälp att arbeta med att Skapa Trygga idrottsmiljöer? Hör av er till oss på RF SISU Stockholm.

Idrott & Barnkonventionen


Det ställs frågor kring vad som händer när Barnkonventionen blir lag 2020. Kommer det att påverka idrotten och den verksamheten som bedrivs idag? Idrotten Vill baseras redan på Barnkonventionen och denna text lades till i revidering vid RIM Kärnan i Barnkonventionen är respekten för varje barn som individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Funderar du som ledare på hur du kan leda ”barnrättssäkert”?
Börja med 3 snabba ”barnrättssäkra” frågor som dina aktiva kan svara på:
• Det här är jag bra på….
• Det här vill jag förbättra….
• På träningarna vill jag att vi gör mer av detta….

Du behöver kanske inte fråga varje gång ni ses, men se till att alla åtminstone får frågan.

Funderar du på om din förening arbetar barnrättsbaserat?

Tillsammans eller ensam kan ni/du svara på dessa frågor. De är ställda utifrån Barnkonventionens portalparagrafer.

https://unicef.se/barnkonventionen

  • Har alla barn lika värde för oss? Kan alla barnen vara med?Exkluderar vi några barn i vår förening/grupp?
  • Är detta beslut verkligen det bästa för just den här gruppen av barn eller för just det här barnet som berörs av beslutet? Vad säger lagen, Idrotten Vill, riktlinjer och anvisningar, barnet och forskning?
  • Skulle jag eller vi kunna göra mer för att leva upp till barnkonventionen i vår förening/grupp?
  • Vad tycker barnen eller barnet själva?

Både Bamse och Pippi lär ha inspirerat till ”- Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”  Det är extra viktigt att tänka på att vi vuxna har ett ansvar för alla barn vi möter i idrotten. Ta vara på tillfället att vara en ”viktig vuxen” och fundera på hur du vill ihågkommen när dina aktiva inte längre är barn.

Brev från en ung ledare

Jag fick ett brev från en ung ledare som jag gärna vill dela med er. Det visar så tydligt att med makt kommer också ett stort ansvar.

Jag har spelat fotboll i hela mitt liv. Jag har gått igenom flera olika föreningar och mött ledare som har varit dåliga men också några bra.

Vissa ledare har fått mig att älska fotboll och allt med det, hela sporten, lagkompisarna, tekniken, till och med skorna. Men jag har också haft ledare som har fått mig att må dåligt, känna press inför varje match, ha ångest inför varje träning, känna mig osynlig, känna mig dålig och att hata fotboll. Jag slutade till och med, tänkte att sporten inte var något för mig. Jag hade inte ens spelat fotboll idag eller varit ledare om det inte vore för att min kompis släpade mig till en träning efter mitt uppehåll. Men det var till ett lag med en tränare som såg mig och som fick mig att älska fotboll igen.

Det fick mig till att vilja bli tränare.
Jag insåg vilken makt alla tränare har, jag har sett själv hur tränare kan förstöra inte bara spelare utan också människor, få dem att tvivla på sig själva och tappa självförtroende. Men eftersom att jag också har fått se hur det är att ha en tränare som får sina spelare att må bra fick mig till att inte bara vilja vara en ledare, jag vill bli en ledare som gör mina spelare till bra människor, får dem att ha kul, får dem att älska fotboll. För fotboll är den bästa leken som finns och jag vill att alla ska få känna på hur kul det är.

Så vad var det som gjorde ledarna som jag hade så dåliga?
För mig är det svårt att svara på den frågan men jag kan beskriva hur det kändes som spelare. När folk frågar mig den frågan brukar jag svara att de egentligen inte gjorde något. De sa aldrig något elakt eller betedde sig dumt vid enstaka tillfällen så att jag kommer ihåg dem. Det är snarare hela sättet de betedde sig som ledare som inte kändes bra. De såg aldrig mig som människa, de frågade aldrig hur jag mådde eller privata frågor, de sa aldrig ifrån när mina lagkamrater blev arga på mig för att jag inte passade korrekt, de blev arga när vi förlorade, de skällde ut domare, de brydde sig inte om att lagkompisarna hellre delade in sig i par med tre än att vara med oss som inte var lika utvecklade som dem, de bästa spelarna fick spela varje match och de var okej med det, de tvingade oss att stå och kicka boll i 15 minuter på varje träning för att lära oss bollkontroll istället för att lära oss om kamratskap eller hur man spelar som ett lag.

Detta kanske inte låter som mycket fel.
Men för spelare så blir det lätt väldigt fel. I mitt fall ledde det till att jag tappade lusten helt och slutade. Men denna erfarenhet var bra för mig. På grund av det har jag personer i mitt huvud som jag absolut inte vill bli förknippad med. Jag vet hur jag inte vill vara som ledare. Och när någon frågar mig hur jag vill vara som ledare så svarar jag bara: – Som jag tänker att de ledarna inte var…

…få med spelarna, alla. Hitta på övningar där alla rör på sig, låt alla få spela match, bry dig inte om vem som är mest utvecklad inom sporten utan behandla alla lika, ge beröm, skit i om inte alla kan kicka en boll eller passa helt perfekt, lägg fokus på att få med hela laget istället. För att alla kan något, alla har varsin styrka. Vissa kan förstå spelet i tidig ålder, skjuta fina skott och springa fort. Men andra är fantastiska lagkamrater och bryr sig om andra spelare och stöttar. De är precis lika viktiga. De behövs också. Alla behövs.

Uppmuntrar inte detta till eftertanke?

Miira Ahnér är namnet på den unga ledaren som var med i Stockholms fotbollsförbunds utbildning Framtidens fotbollsledare 2018-2019

Vinna kommer på plats 48

när barn har fått svara på vad de tycker är kul med idrott.


Amanda Wisek heter forskaren som har låtit barn berätta vad de tycker är kul med idrott. Funintegrationtheory och #Funmaps är resultatet av hennes forskning.
Jag ska försöka göra Amandas forskning rättvisa genom att kortbeskriva hur jag uppfattat den. Barnen fick skriva vad de tycker är roligt med idrott. Det blev 81 olika ”funfaktors”!! Åttioen! Barnen fick sedan tillbaka de 81 korten att sortera dem på det sätt de ville och sedan ge högarna ett namn. Sedan skulle de sortera högarna utifrån mest viktigt till minst viktigt. Alltså vad barnen tolkade som viktigt. Bl.a. framkom att försöka och anstränga sig och lagsammanhållning/kamrater värderas högre än vinna, som kom på 48 plats. Interna motiv är viktigare än externa enligt barnen. Vilket är intressant eftersom tränare verkar värderar externa högre. Bland beteenden som barnen inte tycker är kul finns bl.a. negativa beteenden från läktaren. Amanda har alltså forskat fram önskat beteende och framför allt gett barnen en röst.
Eller som Amanda uttrycker det. ”The number one reason why kids play sports is because they think it’s fun. The number one reason why they drop out is because it’s not fun. So what are you doing to ensure your coaching sessions are fun?”

FUNMAPS

Lyssna på Wag the Dogpod där Amanda Wisek själv berättar om sin forskning.
Googla gärna på #Funmaps för mer/bättre förklaring.

Det finns även ”not FUN-maps. 91 orsaker som gör att det inte är  roligt.
Återkommer om det.

Vad händer med barn och unga som har ”talang”?

De barn som sägs ha ”talang” får vuxenvärldens förhoppningar och förväntningar som en extra “dimension” att tänka på. Det är inte helt ovanligt att barn faktiskt vill göra vuxna nöjda och glada. De flesta gör faktiskt det mesta de kan för att göra oss just det. Så pass att de faktiskt inte ens hinner fundera på om det finns några andra sätt att vara barn på – än att göra vuxna nöjda.
Vad tror ni idrottspsykologer och elitaktiva pratar om? -”Tänk nu på alla som satsat miljoner kronor på dig, dina föräldrar som “offrat allt” för din skull.” Tror ni att det är det som elitaktiva seniorer tvingas fundera på? Troligtvis inte. De pratar om Självbestämmande motivation (SDT)  

Rädda eller trygga aktiva, vad föredrar du?

  • Rädda för att göra fel?
  • Rädda för att inte vara kunniga nog?
  • Rädda för vad andra ska tycka?
  • Rädda för att lyckas så att det väcker andra människors förväntan
  • Rädda att förlora kontrollen över sina egna val och beslut?
  • Rädda för att göra andra besvikna.

Det här är ju funderingar som vuxna förmodligen har lite då och då.
Men barn och unga då? Vad behöver du som vuxen i idrotten känna till för att skapa trygga och utvecklande idrottsmiljöer för barn och unga?  Kom på föreläsning och workshop 19 september. Vi pratar inte bara om att förebygga sexualbrott, utan om allt från suck och stön från kompisar, till hur vuxna kan stötta utifrån varje barns perspektiv. Du får också mer om Barnensspelregler och Självbestämmande motivationsteorin (SDT)

Läs gärna mer om betydelsen om Inre motivation (SDT) i intervjun med Stefan Lövgren från 2014

Ps Talang-begreppet får vi prata mer om i ett annat inlägg Ds 

 

 

 

 

Barnkonventionen blir lag 2020 – vad behöver du förstå?

Barnrättsperspektivet – barnperspektiv – ett barns perspektiv.

Alla dessa tre perspektiv är viktiga. Men ofta blandas de ihop. Dessutom glömmer vuxna ofta att ta hänsyn till barns perspektiv. Vi fattar beslut om barn – men inte alltid tillsammans med dem.
Läs mer och ladda ner Barnkonventionen och föreningsidrotten

Hur kan du som ledare förstå detta i vardagen? 

Idrottens ledarskap – här hittar du det mesta du behöver veta.

 

 

 

 

 

 

 

 

Så hur gör man för att främja ett positivt motivationsklimat i praktiken? Tänk på att!

  • erbjuda valmöjligheter
  • ge meningsfulla förklaringar
  • uppmärksamma idrottarnas känslor och perspektiv
  • uppmuntra till egna initiativ
  • ge återkoppling/feedback
  • undvika att agera kontrollerande
  • främja ett uppgiftsorienterat klimat
  • skapa struktur
  • vara involverad

Läs vidare i Tränarpasset kort förklaring av varje punkt.

Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning.

 

 

Trygga idrottsmiljöer för barn- och ungdomsidrott.

Under det senaste året har frågor om hur vi skapar en trygg och utvecklande miljö i barn- och ungdomsidrotten satts i fokus i Svensk Idrott. Genom visselblåsarfunktion, etisk kod och barnombudsmän ska miljön säkras. Riksidrottsförbundet (RF) har tillsammans med BRIS tagit fram Barnensspelregler, en stödtelefon för idrottsledare samt att RF har uppdaterat Skapa Trygga idrottsmiljöer.

Genom att sätta barnets rättigheter i fokus, kommer vi skapa en ny syn på träning och tävling, där barn och unga idrottare kommer få en tryggare, mer positiv och utvecklande idrottsmiljö. Du som ledare kommer att utveckla ditt ledarskap och få tillgång till ett nätverk där vi tillsammans kommer att utveckla inte bara barn och unga utan hela din förening – en modern förening som engagerar.

Stödpaket för Trygga Idrottsmiljöer i barn- och ungdomsidrott.

  1. Skapa Trygga idrottsmiljöer är ett måste för alla i en styrelse att känna till och i nästa led alla ledare
  2. Barnensspelregler är Riksidrottsförbundets samarbete med BRIS och här är målgruppen barnen, så att de får reda på sina ”rättigheter” och skyldigheter. Givetvis ska alla ledare kunna prata med barnen utifrån dessa. Här finns en lärgruppsplan som hjälper dig att komma igång.
  3. UNICEFS handbok ska ses som ett fördjupningsmaterial kring Barnkonventionen och idrotten.
  4. Bris Stödlinje för Idrottsledare  077-440 00 42. Vardagar 9-12.
  5. Trygg idrott

Du kan även kontakta Helen Alpstig sakkunnig i Barn-och ungdomsidrott på Stockholmsidrotten eller din idrottskonsulent 

 

 

 

Stoppa skitsnacket

I ”Det börjar med mig” är fokus på att förebygga våld.

Att stoppa skitsnacket kan leda till att få stopp på våldet. Våldspyramiden är en grov förenkling av hur våld och sexuellt våld skapas i vårt samhälle. Tänk så här, genom att stoppa mönster som finns i den nedre delen av pyramiden så får vi färre grövre brott. Därför är LockerRoom ett fantastiskt initiativ. Bara genom att se filmen kan du börja förändra.

Du kan även läsa mer på Svenska fotbollsförbundets sida om LockerRoom Talk

Bilden ovan är också ett sätt att förstå hur våldet startar och i värsta fall blir ännu grövre. Tänk vilken skillnad det kan bli om vi stoppar våldet redan i unga år?!

Hur får vi barn att förstå?

Läs gärna Tränarens språkdilemma – Hur får man barn att förstå? från tidningen Idrottsforskning.

Under träningspassen dominerar monologen. Tränaren avgör vad som ska göras och sägas och hur det ska formuleras.
Det finns två utmaningar med detta. Både att barn och unga kanske inte kan ta till sig informationen som kommer både genom påstående eller uppmaningar. Men också att det blir en envägs kommunikation – hur stämmer det överens med att barn ska vara delaktiga?
Vad skulle hända med resultaten i svensk idrott om unga fick använda sin rätt till delaktighet? Genom så enkla förändringar som att gå från ”tränarmonologer” till samtal (dialog) om hur övningar utförs, varför de görs och hur det enskilda barnet/ungdomen på bästa sätt kan ta till sig av tränarens kunskap.

”Education is not the learning of facts, but training the mind to think” – Albert Einstein
(Utbildning är inte att lära sig fakta, utan att träna hjärnan att tänka)