Gästbloggare

Ellen Platte-Rensgard går sista året på Psykologi – inriktning och motion, på Högskolan i Halmstad och gör sin praktik hos oss på RF SISU Stockholm. Det har varit mitt privilegium att vara Ellens “handledare” den här veckan. Här får ni ta del av hennes tankar och C-uppsats.

Gästbloggare Ellen Platte-Rensgard

Här om dagen när jag satt och tittade på en föreläsning, plingade det till i mobilen där jag fått en notis från en nyhetssajt. Jag klickade mig in på artikeln och möts av en tragisk händelse. I artikeln läser jag om en ung talang som tagit sitt liv, bara 18 år gammal. I slutet av artikeln står det såhär ”En satsning som blev alldeles för hård för den unga österrikiskan som misstänkts ha tagit sitt eget liv, rapporterar flera österrikiska medier.”
Psykisk ohälsa bland elitidrottare blir allt vanligare och cirka 30 procent av svenska idrottare har någon gång under sin karriär upplevt det (Idrottsforskning, 2016).

Idrott ska vara en glädjerik plats dit man ska komma för att få utöva något som man tycker är roligt tillsammans med sina kompisar. Detta leder mig in på vikten på motivationsklimat och inte minst en idrottsledares betydelse för en idrottare. När barn och unga kommer till sin idrott möter de minst en idrottsledare. En idrottsledare har en betydande del inom idrott och därför är det viktigt att de jobbar för att alla ska känna sig välkomna och delaktiga inom sin idrott.


Relationen mellan en idrottsledare och idrottare spelar en viktig roll i individens upplevelse av idrotten och inte minst motivation till idrotten. Miljön kring en individ kan skapa normer och andra riktlinjer som kan komma att påverka dennes välmående, den miljö som kallas motivationsklimat.

Idrottsledaren är en del av motivationsklimatet tillsammans med kompisar och andra betydande personer i den idrottsliga miljön. Motivationsklimat delas upp i två delar som har betydande konsekvenser på motivation, prestationsrelaterat beteende, kognitioner och affektiva responser, dessa är uppgiftsinriktat- och resultatinriktat motivationsklimat.
Dessa klimat kännetecknas av olika faktorer vilket kan utläsas på namnen och en idrottares upplevelse av ett motivationsklimat är starkt relaterat till idrottsledarens agerande. För att exemplifiera det i en idrottskontext så skapas ett uppgiftsinriktat motivationsklimat när idrottsledaren uppmärksammar varje enskild individ och deras engagemang. Fördelar tränaren sin uppmärksamhet utifrån individernas kompetens och förmåga samt ger ut bestraffningar vid misstag formas ett mer resultatinriktat klimat, vilken kan resultera i negativa konsekvenser som exempelvis idrottsrelaterad utbrändhet.

Nedan finns det en länk till en C-uppsats där man undersökt relationen mellan motivationsklimat, självbestämmande motivation och idrottsrelaterad utbrändhet. Syftet med studien var att undersöka om självbestämmande motivation påverkar sambandet mellan de två olika motivationsklimaten och idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet av studien visade att uppgiftsinriktat motivationsklimat var relaterad till högre grad av självbestämmande motivation som sedan var relaterad till lägre grad av idrottsrelaterad utbrändhet.
Tvärtom visade resultatet att ett resultatinriktat motivationsklimat var relaterat till lägre grad av självbestämmande motivation och därmed högre grad av idrottsrelaterad utbrändhet. Resultatet visar på vikten av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat inom idrottskontexten vilket anses bidra till mer självbestämmande motivation och därmed minskad risk för att utveckla idrottsrelaterad utbrändhet.

Länkar också till annan intressant läsning samt artikeln som jag nämnde tidigare i inlägget.

Nyhetsartikeln:

Artikel om psykisk ohälsa inom idrott:

Artikel om hur man som idrottsledare kan stödja den inre motivationen:

Länk till C-uppsats:

C-uppsats-Rasmus-Christiansson-Ellen-Rensgard-PIM17

Trygga Idrottsmiljöer (Riksidrottsförbundet)

Övriga referenser:
Ames, C. (1992). Achievement goals, motivational climate and motivational processes. I:
Roberts, G. C (Red), Motivation in Sport and Exercise (sid. 161-176). Champaign, IL:
Human Kinetics.
Eys, M., Jewitt, E., Evans, M., Wolf, S., Bruner, M., & Loughead, T. (2013). Coachinitiated
motivational climate and cohesion in youth sport. Research Quarterly for Exercise and
Sport, 84(3), 373-383. doi:10.1080/02701367.2013.814.
Nicholls, J. G. (1984). Achievement motivation: Conceptions of ability, subjective
experience, task choice, and performance. Psychological review, 91(3), 328.
Newton, M., Duda, J. L., & Yin, Z. (2000). Examination of the psychometric properties of the
Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 in a sample of female
athletes. Journal of Sports Sciences, 18(4), 275-290.
Roberts, G. C., & Treasure, D. C. (2012). Advances in motivation in sport and exercise (3rd
ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.

Socialt förstånd

En klok ung kille sa till mig en gång: Social kompetens är inget man föds med det får man lära sig och träna på hela tiden!

Nu när det pratas så nödvändigt mycket om Social distansering för att undvika smitta så tänkte jag passa att blogga om socialkompetens. Något som passar alldeles utmärkt att lära sig mer om nu är idrottslig och fysisk kompetens kanske inte går att fokusera på, inte på samma sätt i alla fall.

Nåväl, vilka olika sociala begrepp finns det?

  • Sociala förmågor handlar bland annat om samarbete och ledarskap, att kunna läsa av och förstå andra. Genom att utveckla sociala förmågor blir vi bättre på att lyfta varandra och ta ansvar. Att lära nya saker i en tillåtande miljö leder till ökat självförtroende och mer glädje – den starkaste av drivkrafter.
    Läs mer om sociala förmågor och rörelseförståelse
  • Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela med andra individer, företrädesvis med andra personer. Wikipedia
    Alla pratar om social kompetens men de flesta missuppfattar vad det egentligen handlar om. Att vara socialt kompetent betyder att vara socialt inkännande och att lyssna mer än man pratar. Det märkliga är att så många pratkvarnar ser sig själva som socialt kompetenta när det i själva verket är tvärtom.

Att vara en lyssnande ledare kan du få tips om här.


Här kommer lite tips om hur du som ledare kan uppmärksamma socialt kompetens i din grupp.
Ha ett möte med din digitalt (se tips) med din grupp och se vad som händer med gruppdynamiken. Fördela ordet eller låt det vara fritt.


Låt dina aktiva hitta på alternativa sätt att mötas (under säkra former förstås) Den som normalt sett kanske känner sin trygghet i idrottssammanhanget kanske inte alls trivs i andra miljöer.
Kan ni passa på att dela ut “bästa peppare”, bästa….ja låt barnen själva hitta på aktiviteter för att fortsätta vara bra lag/gruppkompisar även om träningen ser annorlunda ut och tävlingarna är på paus.

Använd pausen från tävling till att fokusera på andra förmågor som kan stärkas nu. Lycka till!

Ledare som lyssnar

E-utbildning om psykisk hälsa för dig som leder barn och unga på fritiden.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en e-utbildning för dig som ledare. Den är ett stort stöd för att att hantera barns frågor och vart du som ledare kan vända dig. Den fungerar även som allmän ledarutbildning i att skapa relationer och vad barn och unga önskar sig och behöver av oss vuxna.

Läs också på Tränarpasset som ges ut av SISU idrottsböcker om Psykisk hälsa

Den är förstås riktad till alla vuxna inte bara ledare😉.
Ta dig tid att gå in och titta. Du kan dela upp utbildningen i flera steg, totalt är den på 1 timme. Det är en investering både för dig och de du möter👌.
Med all oro kring Corona så är den extra aktuell.
Hör gärna av dig med tankar kring utbildningen eller frågor som vi i idrotten ska svara på.

Ledare-som-lyssnar-FHM

Läs gärna UNICEFs blogg

Ta chansen – anta utmaningen

Nu kan du som ledare och tränare utmana dig och de du tränar att tänka nytt. När hallar stängs, tävlingar ställs in och förutsättningarna ändras. Det är då ni kan hitta nya vägar att träna, fortsätta ha kul och utvecklas tillsammans.

Hämta massor av övningar och tips för träning utomhus här.

Att låta de aktiva vara med och hitta på aktiviteter ökar både delaktighet och inflytande. Fotbollsspel i skogen ger många tillfällen att söka yta och vara spelbar. Trädkull? Käpphäst? Jag är säker på att barnen har många förslag om de får chansen att anta utmaningen.

Här har jag samlat några tips på lösningar och idéer .

Rörelsekurvan är ett initiativ från Svenska ishockeyförbundet för att ge barn möjlighet att tidigt få chans att uppleva glädjen och självförtroendet det ger att röra på sig. Besök sidan Rörelsekurvan

Huddinge basket gör detta för sina barn och unga #Ballofkindness

All ordinarie verksamhet i Kungsholmen Basket stänger ned samtidigt som de övergår till andra former.

Använd “Kompismaterialet” som RF SISU Stockholm tagit fram.

kompismaterial

Har du egna förslag att dela med dig av? Hör av dig så publicerar jag dem här.

Och denna nyhet Idrottsföreningar ska inte drabbas av att ställa upp. Om LOK-bidraget och annat i Coronatider.

Årets Barn – och ungdomsledare 2019 – hur gick det sen?

Snart är det dags att dela ut 2020 års utmärkelse till Årets Barn och ungdomsförening och ungdomsledare. Då blev jag lite nyfiken på hur året varit för förra årets pristagare Malin Andersson Hässelby SK innebandy

Läs Malins reflektion

Det har varit ett år av fortsatt reflektion. En stor vinst för mig, att få priset, har varit att hitta formuleringarna som beskriver min syn på ledarskap och som förklarar de val jag gör. Det är inte alltid helt lätt, utan ofta agerar vi ju med någon slags automatik. Jag har dels intervjuats men också fått ett antal förfrågningar om att föreläsa. Detta har hjälpt mig att bli en bättre ledare för barn och ungdomar. Mycket genom att koppla ihop mina drivkrafter idag, med hur jag själv har upplevt idrotten genom livet. Men också hitta de inre konflikter även jag har. Jag har en stark tävlingsinstinkt till exempel. Och till andra har jag fått formulera vad som händer i mig och som utmanar mig när inte vinsten är vinsten så att säga. Utan utvecklingen.

Under året märker jag också att jag förbättrat mitt sätt att fundera över orsak och verkan. Jag ser ju nu att många insatser vi jobbat med under flera år ger frukt här och nu – det märks i tjejernas utveckling, deras ordval och beteende. Det är en härlig känsla att se att utveckling verkligen ÄR något som både är långsiktigt sett till en människas utveckling men också då något som behöver arbetas med över tid.

Jag är också ganska säker på att jag fått mer råg i ryggen. En tro på mitt sätt och en ännu starkare vilja att påverka. Det är klart att självförtroendet ökar när en får ett sådant här fint pris.

Sedan priset har vi inlett ett arbete i vår förening. Som syftar till att ta ett bättre och mer kvalitativt grepp om flickverksamheten. Vi har mötts ett antal gånger tillsammans med en processledare från RF SISU Stockholm. Prispengarna är öronmärkta att göra skillnad i detta jobb. Bland annat vill vi öka delaktigheten från ungdomarna, men också hitta sätt att stärka oss ledare och tränare vilket i sin tur ökar samarbetet som är en avgörande faktor i idrottsföreningen. Tycker jag.

Malin Andersson, tränare i Hässelby SK IBK Flickor 06/07, tilldelas Stockholmsidrottens utmärkelse ”Årets barn- och ungdomsledare 2019” för sitt viktiga och envisa arbete med att möta varje barn efter dess förutsättningar. Delaktighet är en röd tråd i Malins ledarskap och hon är mån om att barnen ska vara medvetna om sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra. Malin Andersson visar med sitt ledarskap vägen mot framtidens idrott och en inkluderande idrott där alla har en plats. Prissumman på 10000 kronor går till barn- och ungdomsverksamheten.

Så sammanfattar Malin året som gått och vi på RF SISU Stockholm ser framemot att få ge utmärkelsen för Årets Barn- och ungdomsledare 2020, håll utkik i våra sociala medier.

Rätt person på rätt plats

Är det personer i omgivningen som vill berätta hur fel de tycker barnidrotten bedrivs, fråga dem om de själva kör en bil från 70-talet, då kanske polletten trillar ner.
När det handlar om kunskap om barn, och i idrotten specifik kunskap om barn- och ungdomsidrott, så verkar en del fortfarande tro att det räcker med att själv ha sett idrotten utövats och själv ha varit barn en gång i tiden, för att kunna ta beslut om barn- och ungdomsidrott. De kan inte ha mer fel!

För att ha rätt kompetens för att ta beslut om barn, jag skriver inte ungdom längre i detta inlägg utan håller mig till barnrätten och då är en barn till 18 år, då krävs kunskap.

Tillbaka till ämnet. Så vad krävs då för att få vara med i samtalet kring “bästa praktiken i idrott för barn”

1. Barnrättsperspektivet

Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

2. Barnperspektivet

Det är när vuxna tillsammans har sett på barn som grupp. T.ex. när riktlinjer för barn- och ungdomsidrott togs fram, har hänsyn tagits till att det är barn som ska utöva idrotten. Barn är inte färdiga vuxna och behöver därför särskilda miljöer och metoder som är anpassade för barn och deras behov. Det finns många exempel i samhället där vi anpassat miljön för barn. 30 km/h begränsning t.ex. vid skolor, speciella lekplatser för barn, inte ta lån på banken, mildare mat, förbud mot alkohol/nikotin o.s.v. .
Idrotten har också gjort anpassningar för barn! Specialidrottsförbunden har genom egna metoder gjort anpassningar. Genom att samarbeta med forskare, läkare, nutritionister, psykologer, idrottspedagoger, idrottslärare o.s.v. har hänsyn tagits för att barn ska kunna idrotta utan att slås ut, skadas eller tröttna av andra orsaker. (Den främsta är att de tröttnar för att det inte är kul längre)

3 Ett barns perspektiv

Det är med kontakt med varje barn som idrotten kan erbjuda bästa miljön för varje barn utifrån deras möjligheter, resurser och situation för tillfället.
Barn utvecklas psykologiskt, fysiologiskt, socialt och idrottsligt på olika sätt och under hela sin uppväxt. Misslyckanden och segrar blandas ihop till en psykologisk erfarenhet som visar vägen till utvecklingen. Tänk den absurda tanken att en miss av Zlatan skulle bänka honom med orden – du är talanglös. Eller Emma Öberg skulle tvingats lägga skidor och gevär på hyllan för några bommar och straffrundor! Men för barn kan vi sortera ut dem innan de ens nått sin fulla potential! Utan att ens fundera på slöseriet kastar vi unga på soptippen med orden. Du duger inte! Men hur ska de kunna duga när de inte ens fått stöd att utvecklas?!

Så nästa gång du inte riktigt förstår vad tränaren har för plan. Luta dig lugnt tillbaka, fundera på de tre perspektiven ovan och se om du kan hitta förklaringen där.

Och helst av allt! Ser du ett barn som behandlas av okunniga tränare/ledare/föräldrar så berätta för det barnet att det inte är deras fel. För det finns fortfarande jobb att göra med att “selektera” ut tränare som inte har kunskap om de tre perspektiven. Eller ge dem utbildning – eftersom barn- och ungdomsidrott är ett eget kunskapsområde. Det räcker inte att ha sett idrotten utövas eller ha varit barn själv, för att få förmånen/förtroendet att ta hand om det viktigaste vi har – barnen.

Elitsatsning – för vem?

Det finns så många olika infallsvinklar och sätt att säga det på. Här får ni tre olika varianter att välja mellan. Film = se och lyssna, Podd = bara lyssna. Passar på att tacka er alla som på nåt sätt bidrar till Svensk idrott – världens bästa.

Gott ledarskap 2020

Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

”För dig som tränare är barnkonventionen vägledande för ett gott ledarskap” Viktig och bra summering. Läs krönikan så förstår du hur. Skriven av kollegan Martin Edbladh hos RF-SISU Skåne

Skånes FF har som stöd till sina föreningar skrivit och publicerat en artikelserie om Barnkonventionen på sin hemsida. De vill informera föreningar, ledare och spelare om vilka verktyg som finns för att följa den nya lagen och hur den kan användas som en språngbräda för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten.

Artikel 1: Barnkonventionen blir lag – en möjlighet till utveckling

Artikel 2: Barnkonventionen ur ett idrottsperspektiv

Artikel 3: Så här kan idrotten följa Barnkonventionen (innehåller konkreta tips till föreningen och ledaren)

Registerutdrag blir “ska”.

– Varför ska vi belastas med ännu mer administrativa uppgifter?
Oj, tänk om det visar nåt vi inte vill veta om våra ledare?
-Hur går det med integriteten?
Det är några av de funderingar som hörs nu när det snart är dags för “ska”.
Det kan hjälpa till att jämföra detta arbete med t.ex. brandskyddsarbete, som det är också är “ska” på. Att ta utdrag ur belastningsregistret är en av flera insatser som idrotten gör för att skydda barn. Det går även att se det som ett skydd för alla ledare, du har gjort vad du kan för att skydda barn och du själv vet att föreningen även skyddar dig som ledare från t.ex. “ryktesspridning”. De som inte ska vara ledare för barn och unga, fastnar i detta skyddsnät.

Vi gör även frågan om övergrepp på barn både “pratbar” och som en naturlig del för dig som ledare att prata “integritet” med barnen, som verkligen behöver prata “privata områden”, det för att kunna säga nej till vuxna som försöker begå övergrepp.

Här kommer en lathund för föreningarna och du som ledare underlättar genom att fråga efter, “till vem visar jag mitt utdrag”?
Win- win!

Lathund för registerutdrag ur belastningsregistret

Från den 1 januari 2020 gäller att alla idrottsföreningar inom Riksidrottsförbundet ska kontrollera registerutdrag på personer som arbetar med barn och unga.

Bifogat hittar ni en lathund för registerutdrag som är en hjälp för er föreningar >>>

Materialet är avsiktligt enkelt och kortfattat. För djupare information så hänvisar vi till stödmaterialet som finns sedan tidigare: Skapa trygga idrottsmiljöer >>>

Vi har också tagit fram ett material som stöd till er i föreningsstyrelserna. Ett underlag som kan underlätta samtalet kring hur ni kan arbeta med trygga idrottsmiljöer för barnen i er verksamhet. Ta chansen och kontakta er Idrottskonsulent hos Stockholmsidrotten som kan stötta er i detta viktiga arbete >>>.

Läs mer om beslutet i dess helhet >>>

Och återigen, tack till dig som är ledare för barn och unga idrottare, du är så viktig, glöm inte det. Lycka till.

Webbtips – för tränare.

Tidsbrist kan vara en anledning att inte hinna med utbildningar, föreläsningar och kurser. Därför finns mycket för dig som tränare på webben där du kan fylla på med kunskap när du har tid. Eller vill ha inspiration i din roll som tränare.

En blogg https://tranarpasset.com/ Superduper bra med massa tips.

En film om rörelseförståelse https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisuiu/tranare/pw/Introduktionsutbildning-for-tranare/jag-traningen/

nysyntraningtavling_rorelseforstaelse_folder_a5

dialogduk_synpatavlingtraning

Introduktionsutbildning för tränare, när du har tid och lust. https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisuiu/tranare/pw/Introduktionsutbildning-for-tranare/

Om du vill fortsätta med Grundutbildning för tränare hör av dig till din SISU-konsulent eller oss på Stockholmsidrotten.

Lycka till och tack för din värdefulla insats som tränare.

För dig som gillar barn, unga och idrott.