10 mars lanserade Riksidrottsförbundet de nya riktlinjerna

Riktlinjerna innehåller fem huvudriktlinjer och ett antal konkreta insatser för att utveckla verksamheten.
Här vi samlat läsning, lyssning och videos som riktlinjerna bygger på.
Vi presenterar del av forskningen och de forskare som presenterade delar av riktlinjerna när de lanserades på Bosön 30-31 mars 2022

riktlinjer-barn-och-ungdomsidrott

De fem huvudriktlinjerna för barn- och ungdomsidrott är:

1. Trygghet: Skapa trygga och välkomnande miljöer
2. Delaktighet: Erbjud delaktighet och inflytande
3. Glädje: Främja inre drivkraft och långsiktig utveckling
4. Allsidighet: Möjliggör allsidigt och lekfullt idrottande
5. Hälsa: Bidra till hälsa och välbefinnande över tid

Riktlinje 1 – trygghet och riktlinje 2 – delaktighet fungerar som en slags grundplatta för de andra. Riktlinje 3 – glädje och 4 – allsidighet tar upp olika aspekter av en positiv idrottsupplevelse och framgångsrik idrottsutveckling. Riktlinje 5 – hälsa beskriver, som komplement till övriga riktlinjer, vad som är avgörande för att utövaren ska hålla sig frisk, hel och må bra i sitt idrottande över tid.

Besök Riksidrottsförbundets webbplats för Barn- och ungdomsidrott

Konferensen på Bosön 30-31 mars

Här nedan följer varje riktlinje kopplad till relevant forskning, forskare kopplad till forskningen. Det är en blandning av läsa, lyssna och se som ska bidra till förståelsen för riktlinjerna.

Riktlinje 1: TRYGGHET

Segregationens socialpedagogiska utmaningar för en inkluderande idrott

René León Rosales

René är filosofie doktor i etnologi och arbe­tar som forskare vid Mångkulturellt centrum. Hans forskning fördjupar sig i de effekter som segregation och en rasifiering av staden har på ungdomars identitetsprocesser samt vilka strategier unga utvecklar för att hantera dessa strukturer. Han har också fördjupat sig i frågor om hur organisationer kan förbättra sitt arbete mot diskriminering.

Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten

Jonas Stier

Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete och har forskat om elittennisspelares karriärslut. På uppdrag av Svenska Gymnas­tikförbundet gjorde han en genomlysning av ledarskapskulturen inom svensk landslagsgym­nastik under åren 2012-2013. Rapporten Blod, svett och tårar rönte stor uppmärksamhet och ledde till ett förändringsarbete inom gymnasti­ken. Stier är också en av författarna i antologin Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott och en av grundarna av Sa­fesport Sweden.

Riktlinje 2: DELAKTIGHET

Vår idrott – eller deras? Unga idrottares per­spektiv på delaktighet

Inger Eliasson & Karin Redelius

fou-2022_2-var-idrott-eller-deras

Inger Eliasson

Inger arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet och är docent i pedagogik. Hon har särskilt intresserat sig för den svenska barn- och ungdomsidrotten och bidragit med viktig kunskap genom studier om bland annat; barn, ledare och föräldrar inom idrott, barnkonven­tionen i idrottsföreningar, att vara föräldraträ­nare och tränarbarn, emotionella övergrepp och avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten.

Karin Redelius

Karin är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning behandlar frågor som rör barn- och ungdomsidrottens utformning i relation till barnkonventionens principer, upplevelser av selektionsprocesser samt kommersialisering i barn- och ungdomsidrott.

Idrottsrörelsen som demokratiskola: Interna och externa förväntningar i arbetet med inklu­dering och segregation

Andreas Linderyd

Andreas är ekonomie doktor och disputerade 2020 vid Åbo Akademi på avhandlingen De varumärkeskluvna – Varumärkesarbete och värdegrundsretorik i ideell och offentlig verksamhet. Han har arbetat på Ideell Arena – ett partnerskap där över ett hundra ideella organisationer samverkar för att utveckla det svenska civilsamhället och sedan 2021 ansvarar han för arbetet med forskning och utveckling (FoU) på Riksidrottsförbundet.

& René León Rosales

Riktlinje 3: GLÄDJE

Hållbar motivation för långsiktig utveckling

Magnus Lindwall

Magnus är professor i hälsopsykologi vid Göte­borgs Universitet och gästprofessor vid Gym­nastik- och idrottshögskolan (GIH) Stockholm. Hans forskning handlar bland annat om fysisk aktivitet och hälsa och motivation och beteen­deförändring. Han har skrivit ett antal böcker, t ex om självkänsla och motivation, senast Mo­tivationsrevolutionen som kom hösten 2020. Han medverkar även regelbundet i debatten utanför akademin, t ex via poddar.

“För att det är fantastiskt!”: Om glädje och hur vi främjar den inom idrotten

Sanna Nordin Bates

Sanna är docent vid Gymnastik- och Idrotts­högskolan i Stockholm där hon undervisar och forskar i idrottspsykologi med fokus på perfektionism, motivation och talangutveck­lingsfrågor. Sanna har bland annat intresserat sig för källor till och konsekvenser av perfekti­onism och hur vi kan använda motivationsteori (specifikt self-determination theory) som en användbar modell för att förklara hur kreativi­tet kan främjas, perfektionistisk oro stävjas och talangutveckling göras hållbar.

Riktlinje 4: ALLSIDIGHET

Barn och träning – Mycket av lite eller lite av mycket?

Christer Malm

Christers forskning handlar om fysisk aktivi­tet, anti-doping och barnidrott. Relevant för barnidrott är bland annat en omfattande studie om den skeva fördelningen av födelsedatum inom svensk idrott, kopplat till idrottspresta­tion, samt bidraget i RF:s rapport Idrottens samhällsnytta som han bidrog till 2017. Christer är Umeå universitetets representant för ämnet Idrottsmedicin och precisionsmedicin relaterat till fysisk aktivitet.

Här kan de se en föreläsning från ett annat tillfälle med Christer

Early specialization, what is it and why does it matter? (Tidig specialisering, vad är det och varför spelar den roll?)

Charlotte Downing

Charlotte är för närvarande doktorande vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning är främst in­riktad på psykologiska faktorer med koppling till tidig specialisering inom estetisk Idrott som gymnastik och dans. Charlotte är särskilt intresserad av sambandet mellan tidig speciali­sering och motivation.

Riktlinje 5: HÄLSA

En kropp-självrelation i förändring. Hur barn och ungas kroppsuppfattning samspelar med fysisk aktivitet

Carolina Lunde

Carolina Lunde är docent i psykologi och verk­sam som forskare vid Göteborgs universitet samt Gymnastik- och idrottshögskolan i Stock­holm. Hennes forskning grundar sig i utveck­lingspsykologiska perspektiv och metoder, och rör bland annat hur ungas förhållningssätt till kroppen påverkar hur de känner inför fysisk aktivitet, träning och idrottande.

Smärta och hälsa hos idrottande ungdomar

Julia Söderström Malmborg

Julia är biträdande universitetslektor i häl­soinnovation vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2020 med en avhandling om smärta och dess relation till hälsa, fysisk presta­tionsförmåga och fysisk mognad hos ungdomar som går på ett idrottshögstadium. Smärta är ett vanligt problem hos barn och ungdomar och smärta i unga år riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Julia kommer presentera resultat från avhandlingen samt belysa det biopsykoso­ciala perspektivet av smärta.

Indelning efter ålder och ambition (presenterades inte utifrån riktlinje)

Bio-banding och betydelse av biologisk mognad i ungdomsidrott

Tommy Lundberg

Tommy är docent i fysiologi vid Karolinska Institutet och bedriver forskning i träningsfy­siologi med fokus på skelettmuskelns anpass­ning till träning. De senaste åren har Tommy intresserat sig för betydelsen av biologisk mognad inom idrotten. Han samarbetar både med Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet i projekt som syftar till att kartlägga vilken betydelsevariation i biologisk mognad har för bland annat spelarutveckling, lagindelning och selektering.

Hur identifieras ambition och vilka metoder kommer med den definitionen?

Magnus Kilger

Magnus är filosofie doktor i barn och ungdom­svetenskap och arbetar som universitetslektor på Stockholms universitet. Hans forskning har under flera år belyst och problematiserat frågor om urval och selektering inom barn och ungdomsidrott, ofta med en utgångspunkt i barnens och ungdomarnas egna perspektiv och erfarenheter.

Vi på RF SISU Stockholm kommer att fortsätta arbetet med att sprida kunskapen kring de nya riktlinjerna. Kontakta oss gärna om du är intresserad av det arbetet.

Vad är egentligen sanningen bakom missförståndet att barn att det sägs barn inte får tävla.

Det är flera år sedan besluten att ta bort resultattabeller ur barnverksamheten lanserades. Fortfarande så hörs röster som säger att idrotten förbjudit barn att tävla. Det är alltså inte resultatet av enskilda matcher/tävlingar som tagits bort utan att resultaten samlas på hög för att flera månader senare utse vinnare.

Barn ska inte jämföras med varandra, barn utvecklas i olika takt.

Det betyder inte att de inte kan vill eller kan tävla.

Barn som gillar att mäta sig med varandra gör det hela tiden. De mäter och jämför och barn vet precis Vem som suger eller duger. Det är därför vi vuxna måste stötta barn i att alla utvecklas i olika takt och är bra på olika saker.

Så nej, det är inte förbjudet att tävla och mäta framgång i prestationerna.

Men resultatet ska stå i relation till vad ni velat utveckla, som lag eller som individ. Att mäta framgång är betydligt mer komplext än att samla resultat på hög under en viss tidsperiod. Det säger inget om hur bra ett lag är bara för att de vinner med 12-0 och det säger inget om utvecklingen i det laget som förlorar med 0-12 heller.

Nedan finns några exempel på vad som kan utvecklas. Både på lag- och individnivå.
Inom idrotten pratar vi om idrottslig, fysisk, psykisk och social utveckling.
Att vara kunnig inom sin idrott har länge varit det som i första efterfrågats som kompetens hos tränare. Här har varje idrott sina utbildningar för gå från nybörjare till van utövare.

Att förstå att utveckla barn styrka och kondition (fysiska förmågor) vet nog de flesta tränare att de också behöver ha kompetens inom. Här finns idrottsövergripande utbildningar och även specifika för varje idrott beroende på fysiska krav.
(Och nej! Idioten är inte nödvändig att kunna eller föra vidare till nya generationer)

Men sen då.

Barns psykiska förmågor, har tränare i allmänhet koll på hur barn utvecklas känslomässigt eller vilka känslor som är ok att visa? Den psykiska förmågan är ju till ”syvende och sist” det som avgör hur väl du kan använda din idrottsliga och fysiska förmåga. Och ändå så är det fortfarande eftersatt att prata om ”hur känns det”? På seniornivå har idrottspsykologer mycket att ”jobba ikapp” sånt som kunde pratats om från början.

Den sociala förmågan?

Om gruppen som du tränar mer blir till konkurrenter än träningskompisar som stöttar. Hur skapas då en utvecklingsorienterad miljö för barn om de hela tiden ska slåss om sin plats i gruppen eller tränarens uppmärksamhet?

För att förstå att det går att både vara konkurrenter på tävlingen och bästa vänner så är det bara att följa elitidrotten på seniornivå. T.ex. stavhopp eller hopplandslaget i ridsport. Att stötta varandra till utveckling, det är social kompetens. Att kunna ta plats, men också att kunna lämna plats.

Så nej! Det är inte tävlingen som är förbjuden! Det är att jämföra barn med varandra med konsekvensen att en del känner att de ”suger” och därför lämnar idrotten med lägre självförtroende än de kom till idrotten med som är förbjudet.

Det är däremot helt ok att uppmana till att tävla med sina egna prestationer. Du kan fortfarande komma sist men vara sjukt mycket bättre än förra gången och du kan komma först men ”latat dig” och slutat utvecklas. Du kan ha vågat mer än tidigare, du kan har varit snällare och mer empatisk än tidigare o.s.v.

Så du som har med barn att göra – du kan se utveckling på så många plan – bara du är uppmärksam.

Här kommer även ett Pod-tips med forskning på ämnet.

Att vara ledare för barn och unga kräver, eller det är i alla fall önskvärt, att förstå barn grundläggande behov.

Vad har då barn för behov och rättigheter?

Du behöver dessa tre, delvis parallella, begrepp om barns rättigheter och förstå vad rörelseförståelse är.

Barnrättsperspektiv

Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.

Vad är barnrättsperspektiv? I boken Barnkonventionen och föreningsidrotten – Handbok för idrottsledare kan du läsa om barns rättigheter.

I Idrotten Vill förklaras det bl.a. såhär Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som
individ med egna rättigheter.

I Barnensspelregler Regel 2 – Alla barn har rätt att träna och utvecklas på sina villkor, kan du läsa barnens version av sina rättigheter i idrotten.

Barnperspektiv

Kan förklaras som att vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar över hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem. Det kan även förstås genom att vi har riktlinjer för barn- och ungdomsidrott.
För att veta vad som är bra för barn tar vi hjälp av bl.a. hjälp forskning och kunniga inom varje idrott som anpassar idrotten för barn. Eftersom barn inte är små kopior av vuxna.

För att få ett barnens perspektiv krävs även att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem och hör hur de ser på beslut och verksamheter.
Här har vi en stor utvecklingspotential. Genom att börja lyssna på barn för att höra om de tycker vi vuxna lyckats sätta oss in i barnperspektivet.

Ett barns perspektiv

Barn är unika och självständiga individer med egna synsätt och uppfattningar.

Barnensspelregel 1 – Alla barn är lika mycket värda och ska behandlas med respekt.

Rörelseförståelse.

Har idrotten förståelse för barns behov? I rörelseförståelse fokuserar vi på idrottsliga, fysiska, psykiska och sociala förmågor och hur vi ska stötta i utvecklingen av dem. Barn, och vuxna med för den delen, behöver dessa förmågor inom idrotten.

Vad skapar lust eller med ett annat ord, motivation? Det är i detta som rörelseförståelse kommer in. Att kunna förstå barns behov och vad som skapar motivation eller avsaknad av motivation.
Fråga vad de tycker är kul, vad de tycker de är bra på och vad de vill göra mer av. Ibland kanske motivationen saknas för det sociala är svårt. Bara att få och kunna ha kul, ”flamsa” ihop med sina idrottskompisar, är utveckling och därför fyller det faktiskt också en funktion i barns utveckling o.s.v.
En del barn har det lätt för socialt samspel och andra behöver hjälp. Vi föds inte med empati, det får vi träna på tillsammans. Ja, ni fattar, allt som händer när vi är med barn – är utvecklande på något sätt. Vi behöver bara förstå hur.

Du är viktig som ledare för att barn ska känna: Jag kan! Jag vill! Jag vågar! Du som ledare påverkar barnens lust till idrott när du förstår deras behov.

Till sist och som alltid, vi finns här om du behöver fylla på med kunskap.

Idrottens Himmel och helvete säsong 3

Nu har alla avsnitt för säsong 3 i URs serie Idrottens Himmel och helvete sänts. Vi på RF SISU Stockholm har haft livesända lunchsamtal varje fredag där vi följt upp avsnitten. Vi har valt gäster utifrån vad avsnitten har tagit upp.

Vårt syfte med samtalen har varit att reflektera över innehållet, fylla på med kunskap och även visa vägen till att arbeta vidare med att skapa Svensk idrott världens bästa.

För att det ska vara enkelt så har vi samlat allt på en sida här:

Vill du också bidra till att sprida ”en himla bra idrott”?

Nominera till 2021 Årets Barn- och ungdomsledare eller Årets Barn- och ungdomsförening. Läs mer om det här: