Orolig för hjärnskakningar? Det här är bra att veta.

Vet du symptom på hjärnskakning? Vet du hur du ska agera?
Här kan du läsa mer om Riktlinjer för återgång till fysisk aktivitet . Hjärnskakning är en hjärnskada som måste tas på allvar.
Dessa riktlinjer bör följas tillsammans med läkare eller annan hjärnskadekunnig sjukvårdspersonal. 

Yngre hjärnor är mer känsliga än vuxna
Använd 12 minuter till att lyssna på Liselotte Olsson, chef för elitidrottsstöd på Riksidrottsförbundet, Yelverton Tegner, professor i hälsovetenskap med inriktning idrottsmedicin vid Luleå Tekniska Universitet och Martina Schriwer, f.d. landslagsåkare i puckelpist – de ger goda råd och fyller på med kunskap.

Det är inte bara smart att röra på sig – en blir smartare också.

Titta på klippet (4 min) med Anders Hansen, överläkare i psykiatri han säger bl.a.
– Unga (allas) hjärnor förstärks av fysiskt aktivitet. Barn blir mer koncentrerade, tål stress bättre och blir mer kreativa.
– 4-5 minuters fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan men för att få fullständig effekt ska man hålla på i 20 -30 minuter.
– Man måste bredda synen på fysisk aktivitet och komma bort ifrån associationen till idrott (?!) och att man ska prestera.

Hur gör du för att barn ska få rörelseförståelse? Det behöver inte vara krångliga än att resa på sig, skutta runt lite, gå ut i skogen, gå uppför trappan eller gå baklänges, alla rörelser är bra.

Rörelserika barn – vad är det?

Det behöver vara varje människas kunskap att rörelse är lika viktigt som mat. Det borde vara lika självklart att ha många olika sätt att röra sig på , som att det finns fler rätter välja mellan som på en meny.
Här kan du få mer kunskap om varför barn behöver få rörelserikedom.
Professor Dean Kriellaars från University of Manitoba (CAN) presenterar “physical literacy” eller rörelserikedom som vi kallar det.
Han berättar vad det är och varför det är nyckel till ett aktivt, hälsosamt liv och prestationer. Inspelat på Change the Games aktivitetsdag 160910.

 

15 skäl till att barn ska prova flera sporter

Den här listan innehåller många olika kunskapsområden för ledare att känna till när de leder barn som idrottar. Den kan också läsas som att det viktiga är att barn rör sig i olika miljöer och under olika årstider. Utifrån vad de själva är nyfikna på. Men om de inte ens tror att de kan, så är det ju svårt att komma igång. Här är vi vuxna jätteviktiga för att “leda barn” till rörelse. Rörelse är lika viktigt som mat för barn. 60 minuter om dagen och minst 3 mål mat om dagen…Ja ni fattar! Både mat och rörelse är viktigt. Äta tillsammans, röra sig tillsammans….

  1. Främjar inre upplevda förutsättningar.
    It promotes intrinsic regulation
  2. Minskar avhopp
    Decreases dropout rates
  3. Barn lär sig mer idrottsfärdigheter (rörelseförståelse)
    Children learn more about sport skills
  4. Utvecklar mer kreativa ungdomsspelare
    Develops more creative youthplayers
  5. Hjälper till att förhindra tidig utbrändhet
    Helps to prevent early burnout
  6. Ökar nöjet – det är roligare
    Increases enjoyment
  7. Minskar risken för skador
    Reduces risk of injuries
  8. Förbättrar motivationen
    Improves motivation
  9. Förbättrar kognitiva färdigheter
    Improves cognitive skills
  10. Valfritt? Här kan du själv fylla på.
  11. Ökat rörelsemönster och spelförståelse (koordination)
    Increases pattern recall skills
  12. Förbättrar beslutsfattande färdigheter
    Improves decision making skills
  13. Främjar positiv ungdomsutveckling
    Promotes positive youth development
  14. Fysiska och kognitiva förmågor kan utvecklas snabbare.
    Physical and cognitive abilities may develop quicker.
  15. Att i deltagit i många olika idrotter är kopplat till en längre idrottskarriär.
    Tidig Sampling – att prova många idrotter för att senare specialisera sig. Att kunna välja mellan fler idrotter och göra nya val – hela livet.
    Early sport diversification is linked to a longer sport career.

Hjälp till att skydda blivande offer och minska chansen för förövarna i idrotten.

De personer som begår denna typ av övergrepp vet att det är fel så vi kan inte förvänta oss att ”se” hur det går till. Det är människor som bygger upp förtroenden och använder sin maktposition. Därför behöver vi arbeta både för att skapa en miljö där denna typ av brott inte kan begås.

Och prata med barn om att det kan ske och vad de ska göra när det känns konstigt med andra vuxna.

Och alla ni fantastiska ledare som betyder allt för era aktiva, fortsätt vara de personerna men ge andra vuxna kunskap och insyn i att just du har denna ”utom-idrotts-relationen” med detta barn och varför i så fall. Kanske behöver detta barn än mer stöd än vad du som tränare kan ge.

Föreningarna kan, genom ett till tillägg i riktlinjer för tränare genom dessa punkter, minska utrymmet för ev. förövare:

 Vi alla förebygger/motverkar övergrepp genom att.

  • Barn och ungdomar ska i möjligaste mån ledas av fler än en tränare/ledare. Detta eftersom det delade ledarskapet stärker skyddet mot våra barn och ungdomar genom större insyn i gruppens verksamhet.
  • Ingen får skriva eller yttra ogynnsamma personliga eller respektlösa kommentarer om spelare, tränare, föreningen eller någon annan förening på offentliga platser såsom facebook, instagram, twitter m m.
  • Ingen ledare i förtroendeposition tillåts att ha ett förhållande eller kommunicera direkt med en individuell aktiv under 18 år genom text, chatrum, sociala nätverk (inkl facebook, instagram, twitter) eller via e-post. All kommunikation från ledare i förtroendeposition till aktiva under 18 år får endast ske genom föräldrar eller e-postgrupp.

 Som SDF kan ni stötta föreningarna i arbetet genom att:

Som förälder kan du:
Stärka ditt barns skydd genom att prata om integritet och sätta gränser för hur och när tränare kan och ska kontakta dem.

Det finns många bra kunskapskällor, både för barns rätt men även hur vi som vuxna kan prata med barn om det. Bl.a. Rädda Barnen Stopp! Min kropp! eller BRIS stödtjänster för vuxna. 

(läs gärna blogginlägget på barnensidrott.se för fler tips https://www.barnensidrott.se/2017/05/12/vems-fel-och-vad-ar-ratt/ )

Det är underbart och skönt att röra på sig…

och att ta ut sig till sitt max (ibland) Det är så vi vill att alla barn (och vuxna) ska känna men endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når rekommendationen om fysisk aktivitet. Det visar den första nationella studie som använt rörelsemätare. Allra minst rör sig flickor på gymnasiet. Den 10 maj presenterades CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten för regeringen. Läs mer här:

Vad är rekommendationen? Jo, För att få positiva hälsoeffekter bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt rekommendationer antagna av Svenska läkaresällskapet. I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden.

Är du en tränare som inspirerar till rörelse och får dina aktiva att utmana sig?

Att få en lagom utmanande uppgift är motiverande. Men ännu bättre är när det är så kul på träningen att en inte ens märker att det är träning och ansträngande, för det är så kul och skönt. Är du tränare, eller annan vuxen, som ansvarar för barn så finns det mycket kunskap att hämta inspiration till fysisk aktivitet. Enklast är ju att gå ut och röra sig – överallt finns det chanser till att få upp pulsen, när en väl vill det och förstår hur viktigt det är.

Vill du lära dig ännu mer och få tips om hur du kan hjälpa barn och ungdomar att bli rörelserika? Kika här:

Du kan köpa boken här:

Hör av dig om du behöver mer inspiration.

Podd och film med barnläkaren Ulrica Berg

Samtalet i podden handlar mycket om hur idrotten ska behålla barn och ungdomar när de kommer upp i tonåren – då det är viktigt för barn och ungdomar och känna att de duger och får vara med i gemenskapen.

I podden hänvisar vi till ett avsnitt ur Idrottens Himmel och Helvete säsong 2 där Ulrica Berg också medverkar.  Se det klippet här.

Inslaget med barnläkare Ulrica Berg

Vems fel och vad är rätt?

Vems fel?

I veckan lanserades en hemsida http://www.idrottsbrevet.se/ med budskapet Nolltolerans för sexuella övergrepp mot barn och 3 ska bli 0.

Sidan vänder sig till föräldrar som uppmanas genom att skicka ett brev till ordförande/sportchef, sätta press på föreningarna att aktivt arbeta med att trygga barns rätt till en säker idrottsmiljö

Vems är egentligen ansvaret för att skydda barn mot sexuella övergrepp? Från vem kan vi utkräva ansvar? Är det från idrottsbrevet.se? Från Riksidrottsförbundet? Från polisen? Från föräldrarna? Ja, alla vi vuxna har ett gemensamt ansvar att skydda alla barn från brott. Så att säga att någon har mer ansvar/skyldighet än någon annan kan göra att vi missar den möjlighet och skyldighet som alla vuxna har att skydda alla barn.

Alla kan och måste förstå sitt vuxenansvar, oavsett om du är känd eller inte kan du göra en avgörande insats.

Vad är rätt?
Barn har rätt att få veta att de har rätten att själva bestämma sin kropp. Vi behöver berätta för barn om denna rätt till sin egen kropp och vad integritet betyder. Både min egen och andras. Att som vuxen förstå vad det verkligen betyder. Jag kan t.ex. inte tvinga mitt barnbarn att krama mig bara för att jag själv längtar ihjäl mig efter en kram. Det ska vara ett ömsesidigt ja till den kramen.

Det finns många bra kunskapskällor, både för barns rätt men även hur vi som vuxna kan prata med barn om det. Bl.a. Rädda Barnen Stopp! Min kropp! eller BRIS stödtjänster för vuxna.

Gör idrotten ingenting för att skydda barnen?
I min roll som sakkunnig i barn- och ungdomsidrott hos Stockholmsidrotten möter jag både vuxna och barn som behöver få stöd och hjälp att agera på vad de sett eller hört. Vad vi gör skiljer sig från fall till fall. Vi har både lagar, regler och riktlinjer att följa. Vi agerar ALLTID men för att kunna göra det behöver fler förstå hur alla kan bidra till men säkrare miljö för barnen – både i idrotten och utanför.

För föreningar som behöver stöd i sitt arbete.

  1. Vid aktuell händelse/misstanke kontakta Stockholmsidrottens sakkunniga för vägledning och stöd.
  2. Läs mer om vilket stöd som finns http://www.rf.se/Tryggidrott/omnagotallvarligthant/
  3. För utbildning i förebyggande syfte http://www.rf.se/Tryggidrott/forebyggandearbete/
  4. En åtgärdslista för föreningarna kontakta oss.
  5. Till hösten planerar vi en större gemensam föreläsning på ämnet.

Med anledning av www.idrottsbrevet.se skickade RF ett pressmeddelande för att bemöta att idrottsrörelsen blundar för problemet. Läs pressmeddelandet.

Barnens idrott – låt den vara barnens idrott!

Stockholmsförbunden inom fotboll, innebandy, basket och handboll släpper tillsammans med Stockholms Idrottsförbund en film om barns idrott.

Varje dag släcks idrottsintresset för barn i hela Sverige – även i Stockholm, på grund av vuxnas beteende och agerande runt deras träning och tävling. Så många som var femte barn upplever för hård press från föräldrar, tränare och andra vuxna. Därför lanserar nu distriktsförbunden i Stockholm inom handboll, innebandy, basket och fotboll ett gemensamt manifest, en film, tillsammans med Stockholms Idrottsförbund – för ökad medvetenhet och för att skapa förändring.

Bakgrund
Idag är den vanligaste idrottaren elva år, efter det slutar många, alldeles för många. En av orsakerna som kartlagts är bakgrunden i den film som nu lanseras, att miljön kring barnens idrott släcker den glöd och förstör hela grunden för ett potentiellt livslångt idrottande.

Alltför mycket resurser läggs på bestraffningsärenden och samtal med missnöjda tränare och vuxna. Ideella ledare utsätts för press från föräldrar och förlorar tid och glädje genom att ta hand om vuxnas beteende i samband med träning och match, istället för att utveckla och glädja barnen. Vanligaste anledningen till att unga domare slutar döma är för att de utsätts för trakasserier, hot och att deras arbetsmiljö inte är en trygg och utvecklande miljö. De är fortfarande barn även om de är domare.

En ny syn på träning och tävling i förening är nödvändigt för nå målet att ge förutsättningar till individer att vara aktiva hela livet – och samtidigt utveckla framgångsrika elitidrottare
Björn Larsson, Ordförande Stockholms Basketbolldistriktsförbund

Syftet med filmen är att skapa medvetenhet och förändring bland vuxna, tränare, ledare, föräldrar och andra personer som finns i barnens idrott. Vi vill även att barnen ska veta att vi gör detta för deras och för idrottens skull. Att vi står på deras sida.”
Cinnika Beiming, Distriktsidrottschef Stockholm

BARNENS IDROTT – LÅT DEN VARA BARNENS IDROTT!

  • Barn som tycker idrott är kul, blir bättre på det – i sin egen takt.
  • Barn behöver få känna sig duktiga, ofta, och ska mätas mot egen förmåga.
  • Barn behöver få större delaktighet för att skapa motivation att idrotta.
  • Barn behöver stöd och respekt när de tävlar, tränar och deltar inom idrott.
  • Barn ska få lära sig förlora och vinna men med utveckling i fokus.

Tillsammans för barnens idrott!
Peter Larsson, Ordförande Stockholms Idrottsförbund
Cinnika Beiming, Distriktsidrottschef Stockholm
Magnus Malmgren, Ordförande Stockholms Innebandyförbund
Nihada Cenanovic, Styrelseledamot Stockholms Innebandyförbund
Björn Larsson, Ordförande Stockholms Basketbolldistriktsförbund
Sara Egerstad Dutina, Värdegrundsansvarig Stockholms Basketbolldistriktsförbund
Lars Ekholmer, Ordförande Stockholms Fotbollförbund
Björn Eriksson, Förbundschef Stockholms Fotbollförbund
Evert Berglund, Ordförande Stockholms Handbollförbund
AnnaKarin Olsson, Verksamhetschef Stockholms Handbollförbund

Hej du som är intresserad av barnens idrott.

“-Det finns inget dåligt väder det finns bara dåliga kläder”.
Om du tar det tankesättet med dig in i barnidrotten så kanske du lättare kan förstå att det finns inga dåliga/bra eller sämre/bättre barn – de är BARN. Att säga till ett barn att det är bättre eller sämre än sina kompisar – det är miljöförstöring både för barnen och för idrotten.Verksamheten behöver anpassas efter att det finns olika barn precis som det finns olika väder.
Vad barn och unga presterar idag, säger inget om deras prestationer/resultat om 10 år.
Men om vi berättar för barn idag, att vi redan nu säger att vi tror det här om dig, när du är 10 år äldre, då är vi väldigt snett ute. Ingen vuxen kan med 100 % säkerhet förutspå vad ett barn kommer att vara om 10 år. Det är alldeles för många aspekter som påverkar det. Det är förmodligen lättare att göra en väderprognos än att förutspå om barns framtida delaktighet i idrott.
Barn med goda förutsättningar till fysiskt grundkunnande och de som har motoriska grundfärdigheter kommer förstås ha goda förutsättningar – IDAG. Men vad vet vi om de fortfarande kommer tycka om sin idrott om några år?
Barn som inte ännu fått fysiskt grundkunnande och behärskar de motoriska grundfärdigheterna behöver mer TID på sig att lära sig det – IDAG.
Om barn i framtiden ska kunna ha glädje av sin kropp och knopp, behöver de få veta att de kommer att lära sig – det tar bara lite olika lång TID.
Det är här som du som ledare är så otroligt viktig. Vad du säger idag, kommer påverka barns tro på sig själva, så tänk efter vad du säger. Berätta att det finns TID – att de kommer att lära sig, de har bara inte gjort det – ÄNNU.
Så vilken typ av ledare är Du? En som surfar på vågorna i solskenet men stänger in dig i stugan när det blir snö och kallt?
Hör av dig till oss på Stockholmsidrotten vårt uppdrag är att utveckla, utbilda, företräda och stödja idrottsföreningarna samt SDF i Stockholmsdistriktet
/Helen Alpstig helen.alpstig@stockholmsidrotten.se
Här kommer Helen Alpstig att blogga som sakkunnig i barn- och ungdomsidrott i Stockholm.