För att skapa goda och trygga idrottsmiljöer med fokus på utveckling, glädje och långsiktighet behövs förståelse och kunskap. Vi inom idrotten rekommenderar organisationer som ger kunskap med utgångspunkt från barnperspektivet. Här finner du några exempel.
Tryggare tillsammans – en webbutbildning
Rädda barnen har har gjort Tryggare tillsammans – en webbutbildning. Den tar 30 minuter att genomföra och har ett bibliotek med relevant fakta. Jag har gjort den . Testa du med.
Unicef har gett ut två handböcker för idrotten
Du kan läsa dem här eller besök UNICEFs hemsida och beställ/ladda ner dem därifrån.
Friends rapport – Inte så kul med det får man tåla
”Inte kul, men det får man tåla” – så skriver ett av alla de barn som berättar om sin utsatthet för kränkningar i Friends idrottsundersökning. Nej, att utstå kränkningar och mobbning i samband med sin idrottsaktivitet är definitivt inte kul, och det är verkligen inget ett barn eller ung person ska behöva tåla. Läs mer hos Friends
Vi är idrottens utbildningsorganisation och ska vara stöd till er föreningar i Stockholmsregionen. Vi erbjuder utbildningar, föreläsningar och föreningsutveckling i Trygg idrott. Vår utbildningskalender och kontaktuppgifter till oss idrottskonsulenter.
Så länge det är kul med idrott stannar vi kvar, så länge vi är kvar fortsätter vi att utvecklas.
Hur kan vi skapa trygga, hållbara idrottsmiljöer?
Användningsområdet av våldspyramiden i en idrottskontext finns för att göra det tydligt på vad, vem och hur vi ska agera. Jämförelsen med andra ”skador” kan bidra till förståelsen. Vi skulle aldrig få för oss att börja undersöka ett eventuellt brott på ryggraden eller nacken, då vet vi ”rör inget” och lämna över till de professionella. Men när det handlar om beteenden så är osäkerheten och därmed bristen på rätt agerande vanligare. Med hjälp av dessa bilder kan det bli tydligare. Följ med på resonemanget nedan!
Hur och vem hanterar andra ”skador”?
Andra skador på som kan inträffa i idrotten. Hur och vem tar hand om dem?
Skrubbsår och likande det fixar vi genom tränare och vårdnadshavare. Nästa nivå med t.ex. stukning, sårskador kan vi genom utbildning hantera inom idrotten och kanske inte behöver uppsöka vård. Mitten på pyramiden behöver råd och stöd av sjukvård (1177) Näst högsta behöver till sjukhus, men kanske inte med ambulans utan vi kan skjutsa dit den skadade. Den översta nivån RÖR INGET (ev. stabilisera) Ring 112 eller 114 14 personen behöver akut vård.
Hur ska våldspyramiden användas?
Våldspyramiden är inte vetenskapligt fastställd utan endast ett sätt att visualisera en möjlig eskalering av ett oönskat beteende och belyser vikten av att ta tag i problemet så tidigt som möjligt. För att kunna agera när något händer finns ett antal olika regelverk att luta sig mot:
Våldspyramiden som stöd i arbetet med Trygg idrott
Nedersta delen i våldspyramiden.
Det är här i föreningen som arbetet med att skapa trygga idrottsmiljöer är både viktigt men kanske också svårt. När någons beteende ”skaver” så är det genom samtal vi utvecklar och förändrar beteenden.
I denna del ryms RFs riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott och specialidrotternas (SF) egna riktlinjer
Om en vuxens beteende skadar, kränker eller bara ”inte är kul/tryggt” så ska och kan vi ta tillbaka förtroendet. Det är ingen rättighet att vara ledare i svensk idrott, läs gärna Idrotten Vill sid 9 Att ta tillbaka förtroendet ska inte bara ses som personliga bedömningar utan är idrottens skyddsansvar för barn och ungas rätt till en trygg idrottsmiljö.
Utanför idrottens Värdegrund och kan även vara brott om svensk lag eller omsorgsbrist för barn.
Nu är det inte längre idrott och vi har skyldighet att agera, allra helst om barn är inblandade ( art 19 i BK)
Det viktigaste att tänka på här är att vi anmäler vår ”oro” att brott har begåtts eller att barn far illa”. Vi behöver inte med all säkerhet veta! Det är nu jämförelsen med ”brott på ryggraden eller nacken” ska användas. Börja inte undersöka eller utreda! Det är polisens och socialtjänstens sak att göra! Vi ska lämna över vår ”oro” till de med kompetens och ansvar för denna typ av brott.
I arbetet med att skapa en trygg idrott känns det ibland som de negativa inslagen tar över från de positiva och så ska det inte vara. Att däremot vara konkret och tydlig med vad som är negativt behöver vi vara medvetna om. Som t.ex. personangrepp eller straff, destruktiv kritik, mobbing/att retas, bristande uppmärksamhet, försummelse eller orättvis behandling. och aggressivt beteende eller uttryck av besvikelse.
Läs hela artikeln om vad forskningen i CIFs artikel skriven av Inger Eliasson och Louise Lindkvist, Umeå universitet – där får du tips på hur emotionella övergrepp kan undvikas.
De barn som sägs ha ”talang” får vuxenvärldens förhoppningar och förväntningar som en extra “dimension” att tänka på. Det är inte helt ovanligt att barn faktiskt vill göra vuxna nöjda och glada. De flesta gör faktiskt det mesta de kan för att göra oss just det. Så pass att de faktiskt inte ens hinner fundera på om det finns några andra sätt att vara barn på – än att göra vuxna nöjda.
Vad tror ni idrottspsykologer och elitaktiva pratar om? -”Tänk nu på alla som satsat miljoner kronor på dig, dina föräldrar som “offrat allt” för din skull.” Tror ni att det är det som elitaktiva seniorer tvingas fundera på? Troligtvis inte. De pratar om Självbestämmande motivation (SDT)
Rädda eller trygga aktiva, vad föredrar du?
Rädda för att göra fel?
Rädda för att inte vara kunniga nog?
Rädda för vad andra ska tycka?
Rädda för att lyckas så att det väcker andra människors förväntan
Rädda att förlora kontrollen över sina egna val och beslut?
Rädda för att göra andra besvikna.
Det här är ju funderingar som vuxna förmodligen har lite då och då.
Men barn och unga då? Vad behöver du som vuxen i idrotten känna till för att skapa trygga och utvecklande idrottsmiljöer för barn och unga? Kom på föreläsning och workshop 19 september. Vi pratar inte bara om att förebygga sexualbrott, utan om allt från suck och stön från kompisar, till hur vuxna kan stötta utifrån varje barns perspektiv. Du får också mer om Barnensspelregler och Självbestämmande motivationsteorin (SDT)
”-Jag ska vinna OS-guld!Det är det ultimata målet. Det är den perfekta drömmen som ung idrottare att vinna OS-guld. För många är det en enorm drivkraft. Jag har aldrig uttalat de orden. Jag har aldrig haft det målet. Men jag har ändå ett OS-guld”. Med de orden börjar Carolina Klüft sin föreläsning på Idrottskonferensen som Stockholmsidrotten anordnade 17 mars 2018.
Du som var där vill säkert se henne igen. Du som inte var där, – här får du sommarens finaste present – 71 minuter av ren skär idrottsenergi.
UR Play spelade in hela konferensen. Jippie!
Idrottsutveckling presenterad av Carro
Många ledare letar efter koncept för idrottsutveckling som ska leda till medaljer. Följ länken till UR Play och få inspiration, skratt och väldigt mycket klok kunskap. Serverat av en av vår tids största idrottare. Carro fångar upp alla dimensioner som behövs i en idrottares utveckling. Den fysiologiska, den psykologiska, den idrottsliga och inte minst den sociala dimensionen. Du får höra om rädslor, ledarskap, att få människor att växa trots motgångar. Jag lovar dig att du inte kommer ångra att du använder 71 minuter av din tid till denna fantastiska människa och föreläsning.
” –Det måste vara ok att ställa sig utanför gruppen en stund, om det är ett eget val. Det betyder att vi alltid måste se till att det finns en väg tillbaka in i gruppen igen”.
Det blev ett av svaren som en klok ungdom sa på dagens utbildning. Det är en tre dagars utbildning för unga ledare på Bromma Sportscamp. Idag var det min tur att prata om Barnens spelregler
Vi startade med en uppvärmningsövning.
Jag gillar Mentimeter frågor, eftersom det gör att det blir anonymt. De fick svara på frågan: – Hur kände du dig inför ditt första läger? Vad gjorde att lägret blev bra? Eller hände det något du inte gillade? Syftet var att fundera på vilket stöd en ledare kan ge för att möta alla nya barn.
Hur kan ni hjälpa barnen att bli nyfikna, modiga och glada?
Vi utgick från psykologiska behov som alla har. Att känna att en kan, att få välja själv och känna samhörighet. Det vi kallar Självbestämmande teorin (Self Determination Theory)
Hur kan du som ledare hjälpa barnen till: Ja, vad roligt, jag tror jag kan
Men vad händer när stressen/pressen blir för stor? Varför vissa vill och andra inte. Vi pratade om vad händer när uppgiften blir för svår och ”försvarsmekanismerna” sätter in. När en inte känner Ja, vad roligt jag tror jag kan. När flyktbeteenden som: -”Jag vill inte”, ”Töntig övning”, ”aj jag har ont i magen” kommer fram. Eller värst av allt ”spela död” – ingen lust alls.
Ungdomarnas delaktighet i workshopform
Vad behöver ni tänka på under lägret. Resultatet av den övningen blev bl.a. detta svar:
” –Det måste vara ok att ställa sig utanför gruppen en stund, om det är ett eget val. Det betyder att vi alltid måste se till att det finns en väg tillbaka in i gruppen igen”.
Så viktigt och så klokt! Barnen som kommer på Bromma Sports Camp kommer få möta dessa fantastiska unga ledare.
Vuxna i barns vardag spelar stor roll. Det gäller alla barn. När det handlar om barn i utsatta situationer så blir det bara extra viktigt.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ofta är det detta något som barn själva ser som en viktig och meningsfull pusselbit för förändring och utveckling.
Det är en tydlig erfarenhet av tusentals samtal på Bris, som också bekräftas av forskning. Riksidrottsförbundet och BRIS har tillsammans med Arvsfonden därför tagit fram ett stödpaket till viktiga vuxna inom idrotten.
Vi på Stockholmsidrotten kommer att erbjuda flera olika sätt att ta till sig kunskap.
Tips till idrottsledare som är orolig för barn i föreningen
. Testa du med. 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.