En fråga om konflikter där glädje är svaret

Det är med stolthet jag vill publicera detta svar på ett mail till en av våra idrottskonsulenter.

Hej Ledare!
Att jag skulle kunna ordna en utbildning som håller på någon timme, som skulle kunna lösa alla typer av konflikter som kan uppstå när barn i yngre tonåren växer och vill frigöra sig är svårt att hitta.

Men att tillsammans sätta sig med klubbens lag i yngre tonåren och samtala och diskutera värdegrund, förhållningssätt, tonläge och normer där både aktiva och ledare ingår kan vara en liten bättre lösning

För att uppnå en trygg idrottsmiljö, att ha konflikter i grupperna behöver inte alla gånger vara av ondo, utan det är mer hur man tar tag i konflikterna och hur dom uppstått som många gånger är avgörande. Dialog tillsammans med yngre personer är ett mycket bra verktyg att använda för att ge alla en möjlighet att förstå och få bli hörda.

I många klubbar kan ju ett bra föreningsarbete kring den trygga idrottsmiljön, att man har en gemensam mål- och kravbild på sig själv och andra, att försöka lyfta bort allvaret och istället införa glädjen i verksamheten tror jag skulle lätta på spänningarna och samtidigt få alla att förstå vi gör det tillsammans och har fokus på att  försöker se alla och möta allas drömmar både aktiva, ledare, förening och vårdnadshavare.

Skall vi ordna en sådan samling för era lag så kan jag nog sy ihop något – för det mesta bottnar i bra grundsyn i vad idrott skall handla om – glädje, må bra och att känna att man utvecklas och växer.

Håkan ”Krallan” NilssonIdrottskonsulent

SISU Idrottsutbildarna/Stockholmsidrotten

Gör som den här ledaren gjorde, kontakta en av våra idrottskonsulenter.

Vill du veta vad experten vet om idrottsutveckling?

Första gången jag hörde Jean Cotê på Centrum för idrottsforskningskonferens förstod jag att det inte alls var första gången jag ”hörde” Jean. Jean’s forskning finns inom flera olika områden, på flera nivåer Det gör honom till den expert han är inom idrottsutveckling.

Du som anmält dig till vår konferens 16 mars kommer få ta del av forskning och konkreta tips på hur du som ledare kan förbättra ditt ledarskap. Är du nyfiken kan du redan så läsa om Ledarskapsstilen som får barn och ungdomar att växa

Du kan även lyssna på en podd med Jean som en förberedelse sig inför hans presentation 16 mars.

Förhoppningsvis leder hans föreläsning till faktiska förändringar i beteenden som kan få barn och unga att växa. Vi frågade därför Jean om ett medskick för deltagarna att ta med sig hem och då sa han: Vad gör du varje dag för att förbättra din relation med dina aktiva?

För du vill väl ändå att de ska känna att du och dina aktiva är ett team? Hoppas vi ses den 16 mars, jag kommer definitivt vara där.

Om du inte har anmält dig än? Gör det här

Sportjournalistens fråga som ger svaret på Barnkonventionen

”Hur känns det? ”Är du nöjd med din instats? Vad vill du förbättra? Hur många gånger hör vi inte den frågan till vuxna idrottare av sportjournalister? Hur ofta ställer vi de frågorna till barn som idrottar?

Inte tillräckligt ofta vill jag påstå. Det pågår en nödvändig och livlig diskussion i media om Barnkonventionen och att den blir lag 2020
Att en 9-åring på en ”middag med laget” får reda på att detta är hans sista gemensamma aktivitet med laget, behöver en inte vara expert på barnrättsfrågor för att säga att det inte få gå till så.
Med empati och kunskap om barns utveckling så skulle den historian inte behövt hända. ”Glädjen får aldrig komma i kläm för att tränare har ett behov av att mäta, ta tid, göra tabeller, kora vinnare, sätta betyg. Vi behöver inte ideligen ta upp morötterna för att se hur långt de vuxit innan de är mogna” 
Citatet är hämtat ur Ledarskapande – Om människor som spelar fotboll
Kunskapen finns men vad hjälper det, när attityden att barn är små idrottare – inte barn som håller på med idrott, fortfarande får förekomma.

Ett sätt att i vardagen sätta Barnkonventionen i praktik kan bl.a. ske genom be dina idrottare svara på, det här är jag bra på, det här vill jag förbättra och på träningen vill jag göra mer av detta. Genom att be om svaren så har du, sett barnet, skapat delaktighet och fokus på utveckling, det behöver inte vara svårare än så.

Ledarens lilla handbok

Ledarens lilla handbok

Ledarens lilla handbok
— Läs på barnochungdomsbloggen.wordpress.com/2019/01/30/ledarens-lilla-handbok-3/

Från Love hos Sörmlandsidrotten kommer den här tänkvärda läsningen.

Du som ledare är viktig för barn med NPF-diagnos

Vi på Stockholmsidrotten får ibland frågor kring hur tränare ska tänka kring sitt ledarskap med barn med en NPF-diagnos Nu finns det filmer som ledare  kan fylla på med kunskap från. Viktigt att förstå att idrotten kan vara det enda stället där de med en NPF-diagnos hämtar energi på, så fyll på din kunskap med dessa instruktionsfilmer och läs mer på Attensions hemsida 

Utbildningsfilm 1 – Rutiner och Struktur

Tips och råd 

Utbildningsfilm 2 – Motivation Feedback och Känsloärlighet

Tips och råd:

Utbildningsfilm 3 – Relationer och bemötande

Tips och råd:

Barn och ungas upplevelser av (o)trygg idrott .

I arbetet med att skapa en trygg idrott känns det ibland som de  negativa inslagen tar över från de positiva och så ska det inte vara. Att däremot vara konkret och tydlig med vad som är negativt behöver vi vara medvetna om. Som t.ex. personangrepp eller straff, destruktiv kritik, mobbing/att retas, bristande uppmärksamhet, försummelse eller orättvis behandling. och aggressivt beteende eller uttryck av besvikelse.

Läs hela artikeln om vad forskningen i CIFs artikel skriven av Inger Eliasson och Louise Lindkvist,  Umeå universitet – där får du tips på hur emotionella övergrepp kan undvikas.

Barns upplevelser av emotionella övergrepp inom idrott

Läs mer om Anvisningarna för barn- och ungdomsidrott

Vill du bli grym på en idrott – träna flera

Idolkort och poddar

Att sprida kunskap genom idolkort – en remake på idolkortssamlande och kombinera det med poddar med idolerna.
Ett kompletterande alternativ till traditionella utbildningar och lärgrupper tillsammans med SISU idrottsutbildarna.

Poddarna

Här hittar du resten av poddarna med idolerna #minandraidrott

#minandraidrott

En ny syn på träning och tävling är en av fem utvecklingsresor som ingår i Strategi 2025.  I #minandraidrott får vi berättelser om hur viktigt det är med kunskap för att hålla sig kvar i idrott hela livet och för en del  vägen till stjärnstatus.
Läs mer om:

Idrottarna

Frågor och svar

Forskningen bakom

Följ med på resan mot framtiden idrott!

Du kan skapa talang

Idrotten har valt att inte prata så mycket om talanger.
Hur har ni tänkt kring att bokens titel är just Skapa talang? – Vi ville utmana och skapa debatt för att svensk idrott ska utvecklas. För att få till utveckling är två av nycklarna att utmana och ifrågasätta, säger Peter. – Tidigare pratade man om talang som något man hade eller inte. Vi vill lägga till att det är något man kan skapa. När vi tittar på forskningen visar den att den går att skapa om man gör det långsiktigt. Det handlar om fokus och vad du sätter dina glasögon på. Det handlar om att träna stenhårt och träna rätt.
-” Vad är ditt mantra? Letar du talanger eller skapar du dem?” – frågar Kristian.

10 förslag till att skapa talang

  1. Growth mindset. Inställning till lärande är viktigare än lärandet i sig. Den som ser misslyckanden som utvecklande och problem som härliga utmaningar kommer livet igenom att kunna lära sig hur mycket som helst.
  2. Pyramiden. Barn ska träna mycket. 20–25 timmar i veckan är en bra tumregel för tioåringar. Men det räcker med fem timmar organiserad träning i veckan, resten bör vara olika former av lek och spontanidrott.
  3. Feedforward. Alla vill ha beröm för sina insatser. Den bästa feedbacken är dock den som pekar framåt mot nästa uppgift. ”Gör mer så här”, ”prova så här nästa gång” är utlåtanden som ger god effekt för att utvecklas framåt. Måla gärna upp dessa målbilder tillsammans med utövarna.
  4. Deliberate play. Att sätta leken i första hand och väva in idrottsspecifika moment i roliga lekar är mer effektivt för barn än att nöta in specifika detaljer. Skolgårdsfotboll, streetbasket och annan spontanidrott och rörelser är utmärkta utgångspunkter. När du kommit till en viss nivå kan experten hjälpa dig för vidare utveckling.
  5. Inre motivation. Att få brinna för det vi gör och styras av lust är bland det bästa vi kan uppleva. Eliminera allt vad piskor och morötter heter och låt barnens inre driv få blomstra. Ditt eget också, för den delen.
  6. Först atlet. För att bli en riktigt vass specialist krävs en stabil och bred grund. I UNT:s artikelserie har vi läst om flera personer som lyckats tack vare sin allmänna idrottsbas – liksom exempel på talanger som vissnat till följd av allt för tidig specialisering. Dessutom ger tidig specialisering en ökad risk för idrottsskador samt tidig drop-out från idrotten.
  7. Time on task. Den aktiva tiden av en träning borde och kan vara så hög som 95 procent, men är många gånger inte ens hälften. Den passiva tiden – kötid, stillasittande instruktioner och så vidare – ska minimeras. Dessutom se till att arenan runt idrottaren stimulerar till mer rörelse både innan, under och efter träningen.
  8. Grit. Träna på att kämpa genom att ge barnen svåra, uthållighetskrävande och ibland till och med tråkiga övningar. Livet, och idrottandet, är inte alltid en dans på rosor och det gäller att träna tidigt på att tackla motgångar. Då menar vi inte att barnen och ungdomarna ska träna på att stå i kö utan fokus böra istället vara på att ta i, få bidra, testa sina krafter och få känna att du verkligen kan klara saker som är tuffa utmaningar.
  9. Må bra, bli bra. Vi är glada att Riksidrottsförbundets ”Strategi 2025” går helt i linje med samtida forskning där välmående och livslång aktivitet kommer främst. Vi tror också på att de som vill ska få möjlighet att satsa på sin idrott. Börja dock i rätt ända. Prioritera för det första att må bra, därefter att bli en atlet och sen skapa möjlighet att bygga elitträning för dem som vill.
  10. Nya segrar. Erbjud tävlingar på nya sätt. Mot sig själva och mot andra. Lägg in små utmaningar att klara av här och var. Låt var och en satsa mot sina egna drömmål så att de kan överträffa sig själva.
    Hämtat från artikeln i UNT

Periodens bok hos Idrottens bokklubb (SISU Idrottsböcker) i mars 2018

Peter Svensson Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, specialiserad på att maximera utveckling och träningsplanering för att prestera under stress, författare till böckerna Skapa talang (2016), Skapa talang 2.0 (2018) och Maxa din träning (2018).

Kristian Persson Sportchef Ullevi TK, Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, föreläsare, coach, författare till böckerna Skapa talang, Skapa talang 2.0 och Maxa din träning.

Besök hemsidan Skapatalanger.se

 

Skapa talang 2.0 (2:a sortering)

 

Tre perspektiv på barns rättigheter.

8 oktober firar vi alla barn på internationella barndagen!
Då passar det ju bra att fördjupa kunskapen om Barnkonventions betydelse i idrotten och barns rättigheter.

1. Barnrättsperspektivet – Det första perspektivet är ett så kallat barnrättsperspektiv. Med detta begrepp markeras att barn har rättigheter och att beslut som rör barn ska utgå från barnkonventionen.

Vi leker med tanken om vi  skulle ge barn, vuxnas rättigheter; Att bara ha ett heltidsarbete, rätt till fritid, rätt till semester och rätt till 11 timmars sammanhängande vila. Och applicerar det på vissa verksamheter för barn i idrotten. Det är deras arbete att gå till skolan, om de tränar/matchas 20 tim/v så är det ytterligare ett deltidsjobb. Rätt till fritid, vad händer med barns fritid när fritidsintresset blir som ett jobb? Rätt till semester! När har ”satsande idrottsbarn” semester? Rätt till 11 timmars sammanhängande vila! Du kommer hem från träningen vid 21-tiden och ska vara på skolan igen kl. 8:00 – var tog tiden för vila, återhämtning och fritid vägen?

  1. Det andra perspektivet är ett barnperspektiv. Denna formulering syftar på situationer där vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem.

Här kommer Idrotten Vill, Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och tävlingssystem in som ett exempel. Vi vuxna har beslutat vad som är generellt sett bra verksamhet för barn. Vi har tänkt som att barn är en homogen grupp och alla barn är lika. En mycket god intention om den följs upp genom det 3:e perspektivet.

  1. Det tredje perspektivet är ett barns perspektiv. Här markeras att barn är unika & självständiga individer m egna synsätt & uppfattningar. För att få ett barns perspektiv i en fråga krävs att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem & hör hur de ser på beslut &verksamheter.

Det är nu vi närmar oss kärnan av att förstå att varje barn är unikt. Du som ledare har mycket att vinna på att hitta varje barns drivkraft/motivation att hålla på med idrott. Att hitta varje barn där just det befinner sig. Att det KAN – VILL – VÅGAR.

Betyder detta att vi inte kan hålla på med idrott för barn?

Nej! Och åter nej! Idrott är den bästa fritiden som vi kan ge barn. De behöver vara fysiskt aktiva, nu mer än någonsin. Det är en av barns rättigheter att ha fritid och lek.  Att träna 20 timmar i veckan är inte farligt. Du kan hjula din väg till matsalen, stå på händer och leka med bollen hur mycket som helst – det är bara naturligt och bra för barn. MEN! Om vi låser in barnen i en idrott, för att vuxna har fått upp ”ögonen” för någon ”talang” då är vi väldigt snett ute. Att vuxna använder barn för sina syften att nå medaljer och vinster – då är risken överhängande att vi stjäl barns rätt till sin barndom och barndomen går inte i repris!

Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning. Ur Idrotten Vill

Läs mer i UNICEF handbok för idrottsledare

Tävling skapar motivation – självförtroende ger mod.

När resultatet räknas utifrån individens förmåga och barn inte jämförs med andra barn – då är tävlingen meningsfull och motivation kan skapas.

När pressen från föräldrar, tränare, kompisar och åskådare blir så stark att barn/unga inte ens ”vågar” försöka göra sitt bästa – då är det inte barnet som misslyckats – det är situationen som inte är trygg. Om du går till dig själv och funderar på vilka tillfällen du med lätthet snabbt svarar: – Ja, jag kan, vill och vågar (motiverad) eller vilka tillfällen då du helt tappar intresse, mod och känner dig okunnig (Amotiverad). Då börjar du öka din förståelse för hur motivation skapas och när motivationen försvinner.

Åskådareffekten – Fear of participation.

Vi behöver skapa en miljö som är trygg att både lyckas och misslyckas i. 
Vi kan lätt förstöra någons psykiska styrka (mod och motivation) genom att trycka ner och håna försök genom suckar, stön och himla med ögonen. Det kan, i värsta fall, bli ”en psykologisk kniv i ryggen” som sitter kvar. I en otrygg miljö vågar ingen misslyckas. Det är ledarens uppgift att ge självförtroende samtidigt som kunskapen/kompentensen tränas. I en förening där ledarna hjälper barnen att stötta varandra kommer också framgångarna.

Selektering

När barn väljs ut före varandra skapas även press på de barnen som blir utvalda, för de ser att deras ”biljett till gemenskapen” är kopplad till prestation och resultat. Att barnets plats i gruppen inte är säker. Det i sin tur kan bidra till att inte barn stöttar varandra om de upplevs som konkurrenter istället för medtävlare. (Exempel finns det gott om från senioridrotten där de stöttar varandra trots att de tävlar mot varandra)

  • Tävling skapar motivation  – resultatet bör inte skapa utslagning från gemenskapen.
  • Tävling skapar motivation när fokus ligger på utveckling och lärande.
  • Att träna på att tävla är minst lika viktigt som utveckla fysiska och idrottsliga förmågor.
  • Psykologiska förberedelser för att hantera tävlingssituationen är inget bara elitaktiva seniorer behöver kunskap om och träning i.

Alla barn har rätt att träna och utvecklas på sina villkor

Alla barn har rätt till stöttande vuxna.

Fler röster om tävlande

Michail Tonkonogi pratar om vi måste träna våra aktiva i att ”våga vinna”. Inom Psysical Literacy pratar de om ”åskådareffekten”. Idrottspsykologi talar om ”yttre motivation och yttre press”
Och nej, detta handlar inte om att sätta för höga krav på våra ideella ledare – det handlar om en syn på barn och barns idrottande.

Vi vet redan vad som skapar omotiverade och ledsna barn – Vi vet också vad som skapar motivation och glädje. Det är den skillnaden som är den viktigaste idrottskunskapen av alla.
Vi vet att största delen av barn i Svensk idrott får känna idrottsglädje och gemenskap – men den delen som slås ut är viktig att fånga upp innan de slås ut och även få tillbaka de som redan lämnat. Det kan inte vänta till 2025 innan vi gör om och gör rätt – för alla barns skull.

Du kan vara en viktig person i barn och ungas liv – se till att det blir på ett positivt sätt. 

 

Om barn, unga och idrott.