E-utbildning om psykisk hälsa för dig som leder barn och unga på fritiden.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en e-utbildning för dig som ledare. Den är ett stort stöd för att att hantera barns frågor och vart du som ledare kan vända dig. Den fungerar även som allmän ledarutbildning i att skapa relationer och vad barn och unga önskar sig och behöver av oss vuxna.
Den är förstås riktad till alla vuxna inte bara ledare?. Ta dig tid att gå in och titta. Du kan dela upp utbildningen i flera steg, totalt är den på 1 timme. Det är en investering både för dig och de du möter?. Med all oro kring Corona så är den extra aktuell. Hör gärna av dig med tankar kring utbildningen eller frågor som vi i idrotten ska svara på.
Nu kan du som ledare och tränare utmana dig och de du tränar att tänka nytt. När hallar stängs, tävlingar ställs in och förutsättningarna ändras. Det är då ni kan hitta nya vägar att träna, fortsätta ha kul och utvecklas tillsammans.
Att låta de aktiva vara med och hitta på aktiviteter ökar både delaktighet och inflytande. Fotbollsspel i skogen ger många tillfällen att söka yta och vara spelbar. Trädkull? Käpphäst? Jag är säker på att barnen har många förslag om de får chansen att anta utmaningen.
Här har jag samlat några tips på lösningar och idéer .
Rörelsekurvan är ett initiativ från Svenska ishockeyförbundet för att ge barn möjlighet att tidigt få chans att uppleva glädjen och självförtroendet det ger att röra på sig. Besök sidan Rörelsekurvan
Huddinge basket gör detta för sina barn och unga #Ballofkindness
All ordinarie verksamhet i Kungsholmen Basket stänger ned samtidigt som de övergår till andra former.
Använd ”Kompismaterialet” som RF SISU Stockholm tagit fram.
Det har varit ett år av fortsatt reflektion. En stor vinst för mig, att få priset, har varit att hitta formuleringarna som beskriver min syn på ledarskap och som förklarar de val jag gör. Det är inte alltid helt lätt, utan ofta agerar vi ju med någon slags automatik. Jag har dels intervjuats men också fått ett antal förfrågningar om att föreläsa. Detta har hjälpt mig att bli en bättre ledare för barn och ungdomar. Mycket genom att koppla ihop mina drivkrafter idag, med hur jag själv har upplevt idrotten genom livet. Men också hitta de inre konflikter även jag har. Jag har en stark tävlingsinstinkt till exempel. Och till andra har jag fått formulera vad som händer i mig och som utmanar mig när inte vinsten är vinsten så att säga. Utan utvecklingen.
Under året märker jag också att
jag förbättrat mitt sätt att fundera över orsak och verkan. Jag ser ju nu att
många insatser vi jobbat med under flera år ger frukt här och nu – det märks i
tjejernas utveckling, deras ordval och beteende. Det är en härlig känsla att se
att utveckling verkligen ÄR något som både är långsiktigt sett till en
människas utveckling men också då något som behöver arbetas med över tid.
Jag är också ganska säker på att jag fått mer råg i ryggen. En tro på mitt sätt och en ännu starkare vilja att påverka. Det är klart att självförtroendet ökar när en får ett sådant här fint pris.
Sedan priset har vi inlett ett arbete i vår förening. Som syftar till att ta ett bättre och mer kvalitativt grepp om flickverksamheten. Vi har mötts ett antal gånger tillsammans med en processledare från RF SISU Stockholm. Prispengarna är öronmärkta att göra skillnad i detta jobb. Bland annat vill vi öka delaktigheten från ungdomarna, men också hitta sätt att stärka oss ledare och tränare vilket i sin tur ökar samarbetet som är en avgörande faktor i idrottsföreningen. Tycker jag.
Malin Andersson, tränare i Hässelby SK IBK Flickor 06/07, tilldelas Stockholmsidrottens utmärkelse ”Årets barn- och ungdomsledare 2019” för sitt viktiga och envisa arbete med att möta varje barn efter dess förutsättningar. Delaktighet är en röd tråd i Malins ledarskap och hon är mån om att barnen ska vara medvetna om sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra. Malin Andersson visar med sitt ledarskap vägen mot framtidens idrott och en inkluderande idrott där alla har en plats. Prissumman på 10000 kronor går till barn- och ungdomsverksamheten.
Så sammanfattar Malin året som gått och vi på RF SISU Stockholm ser framemot att få ge utmärkelsen för Årets Barn- och ungdomsledare 2020, håll utkik i våra sociala medier.
Är det personer i omgivningen som vill berätta hur fel de tycker barnidrotten bedrivs, fråga dem om de själva kör en bil från 70-talet, då kanske polletten trillar ner. När det handlar om kunskap om barn, och i idrotten specifik kunskap om barn- och ungdomsidrott, så verkar en del fortfarande tro att det räcker med att själv ha sett idrotten utövats och själv ha varit barn en gång i tiden, för att kunna ta beslut om barn- och ungdomsidrott. De kan inte ha mer fel!
För att ha rätt kompetens för att ta beslut om barn, jag skriver inte ungdom längre i detta inlägg utan håller mig till barnrätten och då är en barn till 18 år, då krävs kunskap.
Tillbaka till ämnet. Så vad krävs då för att få vara med i samtalet kring ”bästa praktiken i idrott för barn”
1. Barnrättsperspektivet
Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.
Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. Barnperspektivet
Det är när vuxna tillsammans har sett på barn som grupp. T.ex. när riktlinjer för barn- och ungdomsidrott togs fram, har hänsyn tagits till att det är barn som ska utöva idrotten. Barn är inte färdiga vuxna och behöver därför särskilda miljöer och metoder som är anpassade för barn och deras behov. Det finns många exempel i samhället där vi anpassat miljön för barn. 30 km/h begränsning t.ex. vid skolor, speciella lekplatser för barn, inte ta lån på banken, mildare mat, förbud mot alkohol/nikotin o.s.v. . Idrotten har också gjort anpassningar för barn! Specialidrottsförbunden har genom egna metoder gjort anpassningar. Genom att samarbeta med forskare, läkare, nutritionister, psykologer, idrottspedagoger, idrottslärare o.s.v. har hänsyn tagits för att barn ska kunna idrotta utan att slås ut, skadas eller tröttna av andra orsaker. (Den främsta är att de tröttnar för att det inte är kul längre)
3 Ett barns perspektiv
Det är med kontakt med varje barn som idrotten kan erbjuda bästa miljön för varje barn utifrån deras möjligheter, resurser och situation för tillfället. Barn utvecklas psykologiskt, fysiologiskt, socialt och idrottsligt på olika sätt och under hela sin uppväxt. Misslyckanden och segrar blandas ihop till en psykologisk erfarenhet som visar vägen till utvecklingen. Tänk den absurda tanken att en miss av Zlatan skulle bänka honom med orden – du är talanglös. Eller Emma Öberg skulle tvingats lägga skidor och gevär på hyllan för några bommar och straffrundor! Men för barn kan vi sortera ut dem innan de ens nått sin fulla potential! Utan att ens fundera på slöseriet kastar vi unga på soptippen med orden. Du duger inte! Men hur ska de kunna duga när de inte ens fått stöd att utvecklas?!
Så nästa gång du inte riktigt förstår vad tränaren har för plan. Luta dig lugnt tillbaka, fundera på de tre perspektiven ovan och se om du kan hitta förklaringen där.
Och helst av allt! Ser du ett barn som behandlas av okunniga tränare/ledare/föräldrar så berätta för det barnet att det inte är deras fel. För det finns fortfarande jobb att göra med att ”selektera” ut tränare som inte har kunskap om de tre perspektiven. Eller ge dem utbildning – eftersom barn- och ungdomsidrott är ett eget kunskapsområde. Det räcker inte att ha sett idrotten utövas eller ha varit barn själv, för att få förmånen/förtroendet att ta hand om det viktigaste vi har – barnen.
Det finns så många olika infallsvinklar och sätt att säga det på. Här får ni tre olika varianter att välja mellan. Film = se och lyssna, Podd = bara lyssna. Passar på att tacka er alla som på nåt sätt bidrar till Svensk idrott – världens bästa.
Ett
barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är
respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra
vuxnas ägodelar.
Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
”För dig som tränare är barnkonventionen vägledande för ett gott ledarskap” Viktig och bra summering. Läs krönikan så förstår du hur. Skriven av kollegan Martin Edbladh hos RF-SISU Skåne
Skånes FF har som stöd till sina föreningar skrivit och publicerat en artikelserie om Barnkonventionen på sin hemsida. De vill informera föreningar, ledare och spelare om vilka verktyg som finns för att följa den nya lagen och hur den kan användas som en språngbräda för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten.
– Varför ska vi belastas med ännu mer administrativa uppgifter? – Oj, tänk om det visar nåt vi inte vill veta om våra ledare? -Hur går det med integriteten? Det är några av de funderingar som hörs nu när det snart är dags för ”ska”. Det kan hjälpa till att jämföra detta arbete med t.ex. brandskyddsarbete, som det är också är ”ska” på. Att ta utdrag ur belastningsregistret är en av flera insatser som idrotten gör för att skydda barn. Det går även att se det som ett skydd för alla ledare, du har gjort vad du kan för att skydda barn och du själv vet att föreningen även skyddar dig som ledare från t.ex. ”ryktesspridning”. De som inte ska vara ledare för barn och unga, fastnar i detta skyddsnät.
Vi gör även frågan om övergrepp på barn både ”pratbar” och som en naturlig del för dig som ledare att prata ”integritet” med barnen, som verkligen behöver prata ”privata områden”, det för att kunna säga nej till vuxna som försöker begå övergrepp.
Här kommer en lathund för föreningarna och du som ledare underlättar genom att fråga efter, ”till vem visar jag mitt utdrag”? Win- win!
Lathund för registerutdrag ur belastningsregistret
Från den 1 januari 2020 gäller att alla idrottsföreningar inom Riksidrottsförbundet ska kontrollera registerutdrag på personer som arbetar med barn och unga.
Tidsbrist kan vara en anledning att inte hinna med utbildningar, föreläsningar och kurser. Därför finns mycket för dig som tränare på webben där du kan fylla på med kunskap när du har tid. Eller vill ha inspiration i din roll som tränare.
Att ställa frågor till barn hjälper barnen att tänka kring sig själva, sin idrott och vad barnet känner. Du hjälper och stärker ditt barns utveckling genom att visa engagemang, lyssna och lita på ditt barn vet bäst själv vilket stöd de vill ha av dig som förälder. Det handlar inte om att du som förälder ska ge av ditt kunnande, ditt engagemang eller dina mål med ditt barns idrottande. Utan att genom att ställa frågor får du reda på hur ditt barn ser på sitt idrottande. Frågorna hjälper också barnen att bli mer ”självbestämmande”.
Frågor att ställa till dig själv och till ditt barn.
Hur stöttar du ditt barn att kunna prata om ”svåra saker”. • Hur har du eller någon annan i ditt lag blivit orättvist behandlad? Jämför du ditt barn med andra barn i gruppen/laget? • Mäter och jämför du dig med andra barn i din grupp? Hur pratar du med ditt barn om alla barn i idrotten har lika värde? •Har ni pratat om föreningens värdegrund? •Hur trivs du i din grupp/lag?
Hur kan du stötta ditt barn i att se sin egen utveckling? •Vad tycker du att du är bra på? •Vad tycker du är roligast med din idrott? •Vilken stöttning vill du ha av mig?
Varför är det viktigt för dig att din barn idrottar? •Vad gillar du mest att göra på fritiden/efter skolan? •Vad vill du göra på fritiden/efter skolan och på helgerna? Vilket stöd vill ditt barn från dig när det gäller hens idrott? •Känner du dig glad och sugen är du går till träningen? •Behöver du min hjälp på nåt sätt? Hur pratar du med ditt barn om dess idrottande? •Hur upplever du din tränare? •Vad tycker du om andra vuxna runt din träning/tävling? •Om vuxna beter sig ”konstigt” kan du berätta det för någon?
Hur kan du och ditt barn prata om kroppens privata områden? •Vart på kroppen får inte andra röra dig? Hur kan du prata med ditt barn om fysisk närhet och relationer? •Om du inte vill bli kramad eller krama någon, hur gör du då? •Händer det att din tränare kontaktar dig utanför ”idrotten”? Har du berättat för ditt barn om bra och dåliga hemligheter? •Om någon annan vuxen säger att det här är ”vår hemlighet” vad kan du göra då? •Om det är något du vet att du eller någon annan gjort som inte är ok, vågar du berätta för mig då?
Hur pratar du och ditt barn om våld? •Om någon vuxen eller kompis gör dig ledsen, vet du hur du ska göra då? •Händer det att dina träningskompisar är elaka med varandra? •Är det någon som får utstå ojusta grejer? Får du ta emot elaka kommentarer eller knuffar? Hur agerar du om någon skriker/säger kränkande ord till barn? •Är det någon vuxen som du är rädd för? •Har du gjort någon annan ledsen? Hur kan du stärka ditt barn att säga ifrån om något inte känns bra? •Händer det att du gör saker som inte känns bra? Hur gör du då? •Blir någon utfryst för att den säger ifrån?
Vad är psykisk mobbing? Vad är fysisk mobbing? •Vet du vad mobbing är? •Har du blivit mobbad? •Har du sett någon bli mobbad? •Har du själv mobbat någon? Hur pratar du och andra vuxna om barns prestationer? •Hur tänker du om att vuxna pratar om barn, om de är bra eller dåliga? •Säger du att någon av dina kompisar är bättre eller sämre än vad du är. Hur hejjar du på ditt barn? •Kan vuxna hejja för mycket på barn? Vill du att jag hejjar på dig och dina kompisar? Vad är vuxnas ansvar för alla barn i idrotten? •Vad känner du när vuxna pratar om barn som idrottar, när de t.ex. säger att några är bra och andra inte?
Vad har föreningen för förväntningar på föräldern? •Vad tycker du är ”lagom” att jag är med i laget/gruppen? Hur kan du stärka ditt barn i att säga sin mening? •Hur ofta får du frågan om vad du tycker? •Har du fått frågan om vad du t.ex. vill bli bättre på? •Hur mycket kan själv bestämma om? Hur kommer barnens röster fram i er förening? •Vem är det som bestämmer i er grupp? • Vilka beslut kan ni som barn vara med och påverka?
Det är också helt ok och ibland vettigt att inte alls prata med sitt barn om deras idrottande – allra helst om du märker att ditt barn inte är så sugen på att prata om det. Under förutsättning att du vet att allt funkar som det ska.
Uppdrag Granskning (SVT) avslöjar återigen att sexuellt ofredande har skett av idrottsledare med ”tillgång” till våra unga aktiva. Hur många gånger ska det få ske? När stormen har lagt sig igen, vilket den gör alldeles för fort, lunkar vuxna vidare i vardagen. Sedan händer det igen och alla är överens om att de är förfärligt och oacceptabelt. Hur många gånger ska vi för höra, men han (det är oftast en han) som verkade så snäll och trevlig. Han som var så kunnig i idrotten och omtyckt av barnen! Ja, självklart är det så. Ingen normalt funtad vuxen skulle ju lämna sina barn till en dreglande, skum och otäck person. Det går alltså inte att se på utsidan om någon är kapabel att begå brott mot barn. Det finns inga synliga karaktärsdrag som gör att vi kan se vem skurken är. Det är beteenden och riskmiljöer vi behöver vara uppmärksamma på. OCH vi måste prata med barnen om vad det är som sker.
Så hur pratar du med barn och unga om sexuella ofredanden, övergrepp och andra brott som barn kan utsättas för? Vad gäller sexualbrott så är barn kanske inte medvetna om vad de utsätts för. De kan känna skuld över att den som utsätter dem kommer att ”straffas”. Hjälpen finns, både för vuxna som känner oro att barn far illa och för barn som behöver vuxna att prata med.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.